Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 4. De Wette — favoritteologen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
äldre än kristendomen. Det blir alltmer och mer min
övertygelse, att denna tvist icke kan biläggas, så länge vi stå kvar
på den blotta förstånds- eller reflexionsståndpunkten (ehuru
farligt det är att äventyra den) och där rationalismen har en
given övervikt. Därför bör i min tanke all uppmärksamhet
fästas på den nya filosofiskt-panteistiska riktning vetenskapen
tagit och som uppenbarligen är ett försök att i en högre enhet
förlika de bägge motsatserna, följaktligen har en irenisk
syftning. Huruvida detta kan lyckas blir en annan fråga.
De Wette, som bildar övergången, har man icke gjort full
rättvisa. Det är en lycklig tanke att upplösa några av våra
hårdaste dogmer i symboler; men hans friesiska filosofi och
hans estetiska idéer använda på religion äro mig åtminstone
alltför dunkla.»44 Sedan följa uttalanden om Marheineke,
Schleiermacher, Hase och andra av samtidens mest
uppmärksammade teologer. Tegnérs yttrande om de Wette, fällt nio
44 VII: 363 f. Jfr Bohman, Esaias Tegnérs tänkesätt och idéer, s. 306 f.
Denne förf. citerar, ehuru ofullständigt, Tegnérs uttalande till Wingård
och tillägger: »Biskop Tegnér yttrar sig här till en kollega angående frågan,
om det mänskliga förnuftet är högsta princip i trosmål, eller om det finnes
en högre trosgrund, nämligen uppenbarelsen. Och han säger sig bliva allt
mer och mer övertygad om att denna fråga ej kan besvaras utifrån
sundaförnufts-filosofisk ståndpunkt. I övrigt synes han stå kvar på denna,
eftersom han anser det vara farligt att äventyra den. Beträffande kunskapen om
det översinnliga bör man, säger han, fästa all uppmärksamhet på den nya
filosofiskt-panteistiska riktning ’vetenskapen tagit’. Tegnér kan ha avsett
Schellings filosofi, men det är föga troligt med hänsyn till hans opposition
däremot. Dessutom säger han ’vetenskap’ och ej ’filosofi’. Det synes
därför vara riktigt att fatta hans yttrande såsom syftande på den allmänna
panteistiska tendens inom dåtida naturvetenskap, som t. ex. Agardh talar
om i sin förut omnämnda skrift.» Agardhs ifrågavarande skrift är
Lärobok i Botanik, 1. Organografi. Malmö 1829—1830. — Dessa reflexioner
kring Tegnérs uttalande äro totalt missvisande och ingå som ett led i förf:s
konstruktiva försök att göra Tegnér till en sunda-förnufts-filosof. Han
fäster intet avseende vid att uttalandet göres i ett rent teologiskt
sammanhang. Tegnér tänker varken på filosofien eller naturvetenskapen utan just
på den samtida teologien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
