Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 2. Religionsidealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Det allmänna religionsbegrepp, som de Wette explicerar i
de tidigare skrifterna, Ueber Religion und Theologie och
dogmatiken, återkommer i skriften Ueber die Religion av 1827.
Där sätter han sitt religionsideal på en formel och
karakteriserar religionens väsen såsom Gefühl der Weltharmonie. »Allés
was das Merkmal der Religion an sich trägt, gehört einem
solchen Gefühl an; jeder Gottesglaube ist das Gefühl einer
höheren, übersinnlichen Einheit des Weltganzen.» När han
tolkar religionen såsom känsla av världsharmoni, vet han sig
vara i gott samförstånd med Schleiermacher. »Mit dieser
kurzen Beschreibung stimmt . .. die von Schleiermacher in
seinen Reden über die Religion gegebene: ’Anschauung des
Universums’ überein.» Schleiermachers religionsformel i Der
christliche Glaube, känslan av absolut beroende, menar han
också vara acceptabel, dock endast under förutsättning, att
den fattas rätt. »Abhängig sind wir, insofern wir einem
Weltganzen angehören; wir miissen dieses, aber nicht mit
Wider-streben, sondern mit freyer Einstimmung oder mit Liebe thun,
und dadurch wird dieses Gefühl erst fromm. Es gibt ein
knech-tisches Gefühl der Abhängigkeit, wenn man, wie Hiob, mit
Gott hadert: beides ist nicht das fromme Gefühl der Harmonie
unser mit der Welt und der Welt in sich selber.»34
Med sitt på förhand utgestaltade religionsideal som
värdenorm och slagruta går de Wette till historien för att se till,
hur det förhåller sig med de positiva religionsformerna. Enligt
hans ideal-estetiska betraktelsesätt består religionen av två
element: sanning och skönhet eller tro och känsla. Det gäller
alltså vid efterforskandet av religionsidealets historiska
reali-sering att komma under fund med, huru det ligger till med
dessa elements inbördes förhållande i de empiriskt givna
religionerna. Den religionsform bör anses som fullkomligast, inom
34 De Wette, Ueber die Religion etc., s. 176 f. De Wettes religionsideal
kan lika väl som Schleiermachers karakteriseras som »kosmisk hemkänsla».
Se Carstensen, Individualitetstanken hos Schleiermacher s. III et passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
