Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 2. Religionsidealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
vilken sannings- och skönhetselementen äro lika utvecklade
och i harmoniskt förhållande till varandra.35 Men han gör sig
inga illusioner: ideal är ideal, och man får icke vänta, att det
skall vara absolut realiserat här i relativismens värld. Inom
exempelvis den gamla grekiska religionen finner han sålunda,
att religionens skönhetsmoment överbetonades radikalt på
sanningsmomentets bekostnad. Inom »mosaismen» är
förhållandet omvänt. De Wettes utredningar i detta sammanhang kunna
vi icke gå in på. Men av största intresse för vårt vidkommande
är att lyssna till, huru han finner sitt religionsideal realiserat
i kristendomen.
Kristus träder i Moses fotspår som förkunnare av den
gudomliga sanningen och som stiftare av en tillbedjan i ande
och sanning. Men han betyder ett oerhört steg framåt. För
första gången i världshistorien se vi, huru människoanden just
i Jesus kommer till ett fullkomligt medvetande om sig själv
och sin höga värdighet. »In Christus selbst, als dem
erst-gebornen Sohne Gottes, erschien die Menschenwürde in ihrer
wahren Herrlichkeit, und in dieser Vergöttung des Menschen
und Menschwerdung Gottes waren alle bisherigen Aufgaben
und Räthsel gelöst.»38 De estetiska idéerna, entusiasmen,
resignationen och andakten, framträda markantare hos Jesus än
någonsin tillförne. »Die Geschichte Jesu ist nicht nur ein
Sitten-spiegel für den Christen, sondern auch Symbol und Vorbild
für das fromme Gefühl in der Betrachtung sowohl als in der
Kunst und Dichtung.»37 Men det var icke blott i förkunnelse
utan framför allt i liv och gärning, som Kristus levandegjorde
sanningen. I det han knöt människorna till sig och upptog
dem i sin gemenskap lät han dem i tron och hoppet
delaktig-göras av (theilnehmen in) sin egen härlighet och fulländning
och av Guds ynnest och välbehag. »In diesem Glauben
35 Rel. u. Theol., s. 99.
36 a. a. s. 116.
37 Bibi. Dogm., s. 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
