Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
En kraftigare förkastelsedom över symbolismen inom den
i Schellings hägn blommande spekulativa teologin är icke
gärna tänkbar. Nu är att märka, att de Wette som student
i Jena själv varit Schellings lärjunge och icke undgått att
taga intryck av hans spekulativa filosofi. Denne romantikens
filosof par préférence har också sin andel i det romantiska
elementet i Fries-Herder-lärjungen de Wettes religiösa
åskådning och teologiska konception. Det historiska sinnet, som hos
honom väcktes till liv genom Herder, och den exegetiska
kunnigheten, till vilken Paulus i Jena lade grunden, men framför
allt hans personliga kristusförhållande gjorde det emellertid
omöjligt för honom att stanna inom Schellings rayon och
tillika möjligt att utifrån sitt ideal-estetiska betraktelsesätt
skapa en annan symbolism än den spekulativa filosofins och
teologins. Man kunde på grundval av det anförda uttalandet
göra distinktionen mellan historisk och ohistorisk symbolism.
Och det är då uppenbart, att de Wettes symbolism är av
historisk men Schellings och hans lärjungars av ohistorisk
natur. Man skulle också för att klart sikta gränslinjen mellan
de Wette och schellingianerna kunna distingera mellan
väsens-symbolism och idésymbolism. De Wette representerar den
förra och de spekulativa teologerna den senare. Det är
nämligen en avgörande skillnad mellan symbolen för väsensarten
och symbolen för idén. När vi i brist på bättre använda det
något diffusa uttrycket väsen, så kunna vi kanske göra
begripligt vad vi mena genom hänvisning till Herder. Enligt honom
är religionen till sitt innersta väsen liv.56 Enligt honom är
också historien innerst levande. Och enligt honom är slutligen
även kristendomen inga utanverk utan »Geist des
Christen-thums». Det är detta gudomliga väsensliv, konkretiserat i Jesu
person, som vi ha i sikte, då vi karakterisera de Wettes
symbolism såsom väsenssymbolism. Hos Schelling och hans
efterföljare är det däremot påtagligt fråga om idésymbolism. Det
56 Jfr Fehrman, Från ortodoxi till idealism, s. 92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
