Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
är nog så betecknande och upplysande, att när Schelling i sin
inflytelserika skrift Vorlesungen über die Methode des
akade-mischen Studiums skall inorganisera kristendomen i sitt
spekulativa system, så sätter han som rubrik till framställningen:
»Ueber die historische Construktion des Christenthums».57
Under bortseende från de i Kristus objektivt liggande idéerna,
för att nu tala med de Wette, konstruerar han kristendomen
historiskt utifrån sin egen ideologi: på spekulativ väg härledes
det ändliga ur det oändliga. Det var detta som så imponerade
på fosforisterna och som Tegnér, såsom vi skola se, så intensivt
reagerade emot. Därmed blev också Schellings symbolism
idésymbolism.
När vi alltså karakterisera symbolismen hos de Wette som
historisk väsenssymbolism och symbolismen hos Schelling som
ohistorisk idésymbolism, äro vi skyldiga att prestera bevisning.
Vi stanna då inför Schellings symbolbegrepp, sådant det
avslöjar sin egenart i den omtalade skriften. Nu kan det vid
första påseende förefalla som om Schellings idésjmibolism icke
vore ohistorisk. Han talar nämligen om teologiens historiska
beroende. »Die absolute Beziehung ist, dass in dem
Christen-thum das Universum überhaupt als Geschichte, als moralisches
Reich, angeschaut wird, und dass diese allgemeine Anschauung
den Grundcharakter desselben ausmacht.»58 Men att detta
teologiens absoluta beroende av historien är något helt annat
än det de Wette menar, då han hänvisar teologen till den
historiskt givna uppenbarelsen i kristendomen och råder
honom att taga sikte på de i denna objektivt givna idéerna och
varnar för att läsa in sin egen dogmatik i den positiva
religionen, framgår av följande förklaring: »Was von Geschichte
überhaupt gilt, muss insbesondere von der der Religion gelten,
nämlich dass sie in einer ewigen Notwendigkeit gegründet und
also eine Construktion derselben möglich sey, wodurch sie mit
67 Schelling, Sämmtliche Werke I, 5 s. 286.
58 a. a. s. 287.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
