- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
49

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

der Wissenschaft der Religion innigst eins und verbunden
wird.»59 Därför att religionen är grundad i en evig
nödvändighet, är det alltså möjligt att historiskt konstruera den, så
att den blir religionsvetenskap. Detta är alltså Schellings
ohistoriska idésymbolism. Och att det just är fråga om
idésymbolism och icke som hos de Wette om väsenssymbolism,
det framgår tydligt därav, att Schelling, när han tillämpar sitt
symbolistiska betraktelsesätt på kristendomen, låter symbolen
förvandlas till allegori. Komparationen mellan den gamla
grekiska religionen och kristendomen utfaller nämligen så:
»Das Unendliche wurde nur im Endlichen angeschaut und
auf diese Weise selbst der Endlichkeit untergeordnet. Die Gotter
waren Wesen einer höhern Natur, bleibende unwandelbare
Gestalten. Ganz änders ist das Verhältniss einer Religion, die
auf das Unendliche unmittelbar an sich selbst geht, in welcher
das Endliche nicht als Symbol des Unendlichen, zugleich um
seiner selbst willen, sondern nur als Allegorie des ersten und
in der gänzlichen Unterordnung unter dasselbe gedacht wird.»60
För kristendomens vidkommande är det alltså enligt Schelling
så, att det ändliga icke är symbol utan i stället allegori för det
oändliga. Kristus symboliserar alltså icke det gudomliga
väsendet: han är en allegori. Det är här icke fråga om väsens- utan
om idésymbolism.

Detta kan synas vara subtila distinktioner. Men de äro av
avgörande betydelse för förståelsen av de Wettes symbolism
— och för Tegnérs relationer till de Wette å ena och Schelling
å andra sidan. För en detaljerad framställning av symbolismen
hos de Wette är här icke utrymme. Endast så mycket skall
sägas som är oundgängligen nödvändigt för att kunna
dechiffrera influensen av de Wettes åskådning hos Tegnér. Det
gäller därvid att komma ihåg, att den har sina rötter i Fries’
aningslära eller med andra ord i de Wettes ideal-estetiska

59 a. a. s. 292.

60 a. a. s. 288.

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free