Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
dem bjuda oss positiva förklaringar, så avlägsnas vi från den
rena sanningen. Vi kunna därför icke fasthålla dem i deras
fixa uttryck, i vilka de alltid äro mer eller mindre falska, utan
ha att uppfatta dem i den svävande ideala riktning, som i dem
uppenbarar sig.69 Ty de innehålla också den andra arten av
religiösa element -— känslor, Gefühle. Dessa kunna egentligen
icke uppfattas av förståndet. »Hier ist das Dogma nur Hülle,
und hat fiir sich gar keine Bedeutung. Wir müssen es fallen
lassen, und nur das darin liegende religiöse Gefühl festhalten.»70
Dogmat skall emellertid icke förkastas, ty det förutan
förflyktigas lätt det religiösa innehållet. Det skall endast
transponeras från det förståndiga till det ideal-estetiska
betraktelsesättet, alltså uppfattas icke intellektualistiskt utan religiöst. Med
andra ord: det skall förlänas en symbolisk betydelse. Denna
transponering har den praktiska betydelsen med sig, att dogmat
kan bli ett enhetstecken och en föreningslänk mellan dem som
bokstavligen tro på dogmat och dem som fatta det symboliskt.
Ty skillnaden mellan dessa parter är blott en skillnad i
förståndsbildning. »Wir glauben, wie jene, was zu glauben ist,
wir wollen nur und können nicht wissen, was jene wissen,
d. h. mit dem Verstanden fassen wollen.»71
Huru den symboliska dogmuppfattningen och
dogmbehand-lingen tager sig ut i praktiken ha vi redan sett prov på i det
citat från de Wettes dogmatik om Kristi person, vilket först
ledde till upptäckten av Tegnérs beroendeförhållande till de
Wette. Denne tillämpar sitt transponeringsförfarande utefter
hela linjen. Vid den teologiska bedömningen av Tegnérs
tänkande och åskådning få vi tillfälle att yttermera se metoden
tillämpad. Vi komma att konfronteras med den, när det blir
fråga om granskning av Tegnérs tankar om treenigheten, Kristi
gudom och försoningen. I detta sammanhang kan de Wettes
69 a. a. s. 201.
70 a. a. s. 201 f.
71 a. a. s. 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
