Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 4. Svensk debatt kring de Wette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
ningar, som du med din vanliga moderation framställt, hade
jag skärpt och flera andra kunde tilläggas. Jag förmodar, att
denna recension kommer att ge anledning till en vidlyftig
polemik, och jag torde då få eller söka mig tillfälle att yttra
min mening. Ty jag kan omöjligt tåla teologiens fosforister,
som fördunkla vetenskapen och enervera den lilla smula
religion, som ännu möjligtvis kunde räddas undan den allmänna
konkursen.»76
Varför kommunicerade lundateologen och växjöbiskopen
vid detta enda tillfälle efter Tegnérs avflyttning från Lund med
varandra i en teologisk angelägenhet? Givetvis därför att
Berg-quists avhandling och Ahlmans recension utgjorde kritik av
och försvar för de Wettes teologi. Ahlman kände naturligtvis
till Tegnérs intresse för de Wette och hans bekantskap med
dennes teologiska konception. Därför ville han gärna höra vad
denne hade att säga om recensionen, innan den lämnades till
trycket. Den teologiskt så kompetente Ahlmans hänvändelse
till Tegnér i denna angelägenhet ger anledning till förmodan,
att biskopen i Växjö var den kanske främste kännaren här i
Sverige av de Wettes systematiska teologi. Hans svar till
Ahlman bestyrker detta antagande. Han säger sig ju ha kunnat
både skärpa och komplettera dennes argumentering mot
Bergquist och ställer i utsikt framtida deltagande i den väntade
76 VI: 458 f. Gustaf Aulén har uppmärksammat Tegnérs brev till
Ahlman och håller före, att det teologiska samarbetet hade sin grund i nära
besläktad teologisk åskådning — »även Tegnérs teologiska sympatier gingo
i riktning åt en ’rationell supranaturalism’.» Aulén, Martin Erie Ahlman
och Ebbe Gustaf Bring. En teologisk strid i Lund på 1840-talet, s. 21,
noten. — När Tegnér skrev sitt brev, hade han, som vi framdeles skola se,
ännu icke nämnvärt konfronterats med den rationella supranaturalismen.
Då han lärde känna den närmare genom Bretschneider, vann den till en
tid hans relativa sympati. Så småningom genomskådade han emellertid
halvheten och inkonsekvensen i ståndpunkten. Man torde snarare kunna
tala om frändskapen mellan Ahlmans och Tegnérs filosofiska än om
släktskapen mellan deras teologiska åskådning. Kants kriticism har påverkat
dem båda. Men till detta få vi återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
