Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 1. Nattvardsbarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Religion erst recht ins Leben eingeführt und ihr Einfluss
er-weitert und gehoben, anderer Seits das öffentliche Leben
ver-edelt und geheiligt wird.»4 Nu är det i vårt sammanhang av
största intresse att uppmärksamma, huru de Wette bestämmer
pingstens innebörd och huru han vill se denna högtids
fir-ningsämne inställt i patriotiskt sammanhang: pingsten är den
religiösa hänryckningens fest och bör alltid vara förbunden
med konfirmation. »Pfingsten ist das Fest der geistlich religiösen
Begeisterung und Eintracht . . . Stets sollte mit ihm die
Con-firmation verbunden seyn, als die religiös patriotische
Ein-weihung der Jugend.»5 När man nu ser på Nattvardsbarnen i
ljuset av de Wettes framställning, lägger man märke till tre
omständigheter: Tegnér karakteriserar pingsten som
hänryckningens dag, han skildrar vidare en konfirmation just på
pingstdagen och han ger åt festen »eine volksthümliche
Beziehung».
»Pingst, hänryckningens dag var inne ...» Anslaget till
dikten går ju tillbaka på Goethes Reineke Fuchs: »Pfingsten,
das liebliche Fest, war gekommen ...» Men varför stryker
Tegnér adjektivet »lieblich» och karakteriserar helgen som
hänryckningens dag? Det förefaller icke otroligt, att de Wettes
ord om pingsten som en hänryckningens fest, en den kristna
entusiasmens högtid, kan ha föranlett denna ändring,
synnerligast om han läst boken Ueber Religion und Theologie och
tagit intryck av de Wettes framställning om de
estetiskt-religiösa idéerna, entusiasmen, resignationen och andakten.
En omständighet, som gör det sannolikt, att han i
Nattvardsbarnen är beroende av de Wette, är ju tillika det faktum, att
han skildrar en konfirmation just på pingstdagen: så ville ju
denne enligt sitt reformprogram att det alltid skulle vara.
Eftersom entusiasmens idé öppnar människobestämmelsens
perspektiv, höra pingst och konfirmation principiellt och intimt
4 Rel. u. Theol., s. 289 f.
5 a. a. s. 291.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
