Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 2. Reformationstalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
han höll sitt omstridda och vittberömda tal i samband med de
högtidligheter, med vilka Lunds universitet begick
reformationens trehundraårsjubileum. Ämnet för sin oration hade han
formulerat: I vad förhållande står den närvarande tidens ande
till reformationen?21 Talets första hälft utgöres av en
snille-blixtrande kritik av upplysningstiden: med stor skärpa
angriper han dess materialistiska och utilistiska anda. Den senare
hälften utgöres av en svidande uppgörelse med det begynnande
I800:talet: han går till rätta med fosforismens metafysiska
inriktning. Ett kort sammandrag är av nöden som grundval för
vår analys.
Domen över 1700:talet utfaller så: »Min själ vämjes vid denna
mänsklighetens prosa, vid detta stäckande av andens vingar,
vid denna nyktra och dock falska kalkyl, där man,- liksom i
differentialräkningen, kastar bort oändligheten för att få
räkningen riktig.22 Det var utan tvivel rätt, att man beivrade
fördomen; men det var ingalunda rätt, att man tillika ansåg allt
andligt, allt heligt, som en fördom. Varje tid har sin vantro,
sitt ogräs, men mitt ibland ogräset växa ofta religionens liljor:
och det är orätt, om man bortrensar de ena med det andra.23
Till grund för tidevarvets bildning låg en materialistisk åsikt
av världen, för religion som för moral, för vetenskap som för
konst. Till följd härav förklarade tidens yppersta män, mer
eller mindre tydligt, att all religion, och i synnerhet vår
uppenbarade, vore en folksaga, tjänlig att skrämma barn och hålla
pöbeln i tukt, men i övrigt ovärdig ljusets tidevarv. 1 stället
för tron med sina fromma aningar, i stället för förnuftet med
sina eviga urbilder, i stället för inbillningen med sin värld av
under och skönhet, infördes, om jag så får uttrycka mig, en
förståndets despotism, som mekaniserade, så vitt möjligt var,
den mänskliga naturen och föraktade allt, som ej fick rum i
begreppets trånga former. Med sitt räknebräde i stället för
lagtavlorna gick den nya gudomligheten fram igenom världen,
21 111:145. 22 III: 150. 23 III: 147 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
