Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 2. Reformationstalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Det kan icke gärna undgå clen uppmärksamme betraktaren,
att grundritningen till den tidsanalys, som föreligger i dessa
aktstycken, är alldeles densamma. 1 klarhetens intresse fixera
vi här de kongruenta huvudpunkterna i Tegnérs och de Wettes
framställningar: 1. Mellan tron och förnuftet skall råda ett
fredligt grannskap inom reglerade gränser. Tegnér menar, att
detta var Luthers stora tanke och reformationens innebörd:
»Inom sin egen fridlysta krets skulle religionen härska, men
religionen enkel och ren, sådan som den framställes i de heliga
skrifterna, utan alla människotillsatser och fritagen från det
mästrande förnuftets opåkallade förbättringar. På andra
sidan skulle tanken icke vara dess slav, inga munkfjättrar
skulle fängsla honom, intet bål skulle hota den gudaborna,
inom sin egen rymd skulle han sväva, obunden och fri, såsom
en forskande ängel svävar i den blå luften.»37 De Wette, som
i sitt sammanhang icke har anledning att applicera
förlikningsakten mellan tron och förståndet på Luther, skriver:
»Förståndet måste veta vad det har och icke har att bestrida;
det får icke, drivet av blind motsägelseanda, vända sina vapen
mot sådant, som det bör vörda och skona såsom högt över sig
stående; och tron måste i medvetandet om sin höga härkomst
försmå att sänka sig ned i förståndets lägre sfär och vilja lägga
denne människoförnuftets friborne son i slavbojor. Härska
skall tron hos människan som en himmelsk genius, sänd att
upplysa och försköna hennes dunkla tillvaro; men det sanna
herraväldet låter alla under sig stående krafter fritt råda inom
det dem anvisade området och finner i det helas fria harmoni
sitt sköna mål.»38 2. Upplysningen präglades av
förståndsdespotism. När Tegnér skall beskriva 1700:talets ensidiga
förståndsinriktning, använder han ett ordasätt, som förefaller
vara alldeles nyss hämtat ur Fries-de Wettes begreppsarsenal
och blir fullt begripligt som vittnesbörd om ett låt vara flyktigt
37 III: 158.
38 Rel. o. theol., sv. uppl. s. V.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
