Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 2. Reformationstalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
kristendomens höga mysterier med all möjlig dialektisk
klyftighet inpassas och inskruvas.»43 Motsvarande utsaga hos
de Wette, liksom hos Tegnér, åsyftande tidens teologiserande
schellingianism och schellingianiserande telogi, lyder så:
»Liksom i dessa judendomens olycksaliga tider (efter återkomsten
från den babyloniska fångenskapen) profeter, övergivna av
den sanna andan och behängda med glittret av en för
fädernas religion främmande utländsk mytologi, förgäves traktade
att återuppväcka den gamla äkta profetismen men intet annat
förmådde än befästa den nya hiearkiens tron, så uppträda nu
bland oss teologer, som utsmycka den gamla ortodoxien med
de brokiga lapparna av en mystisk tidsfilosofi och förbereda
ett nytt påvedöme.»44 5. Fruktan för katolicismen gör sig
gällande. Tegnér svärjer sig fri i det stycket men berör saken:
»Man talar om tidens tecken i söder, man fruktar eller låtsar
åtminstone frukta för jesuitism och påvevälde, man spår oss
idel mörker och barbari för framtiden. Jag älskar ej dessa
nattväktarerop mitt på dagen. Varifrån skulle då egentligen
påveväldet komma? Det är dött, det har redan länge varit
dött, och i dess balsamerade mumie, som ännu står kvar, lever
ingen ande.»45 De Wette höjde ju ett sådant »nattväktarerop».
Han ansåg, att föreningen av kristendom och schellingianism
hörde till förberedelserna för ett nytt påvedöme. Men han
hoppades dock, att faran skulle kunna övervinnas.
»Skillnaden mellan vårt religiösa tillstånd och judarnas efter
fångenskapen är blott den, att vi, Gud ske lov, ännu icke helt och
hållet sakna den levande andan, att folket icke är helt och
hållet överlämnat åt andelösa zeloters och inskränkta profeters
ledning och att vi kunna hoppas på den sanna religiösa andans
seger över den torftiga papistiska.»46 6. Striden mellan gammalt
och nytt pågår också på det politiska området. Det är det sista
43 III: 151.
44 Rel. o. teol., sv. uppl., s. VII f.
45 III: 159.
46 Rel. o. teol., sv. uppl., s. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
