Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 1. Religion och poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
— bilden var då icke längre aktuell. Båda dessa predikningar
präglas av andligt djup och tankarnas flykt, harmoniera ur
formell synpunkt förträffligt med promotionsepilogen och
stå i en klass för sig vid jämförelsen med de övriga
odaterade predikningarna från Tegnérs tid som prebendekyrkoherde
i Stävie och Lackalänga. Den kraft och klarhet, som Febus
fordrar av de kransade och som beprisas i Epilogen, utmärker
dem framför de andra.
Om den formella glansen hänvisar till denna datering, så
bär innehållet vittnesbörd om en nyvunnen religiös
koncentration. »Självständig kraft är mannens första dygd», heter det
i Epilogen. »Blott det fasta beslutet ger människan lugn, blott
det oupphörliga strävandet visar att hon är Guds beläte», säges
det i midsommarpredikan. Till manlig och helhjärtad
av-görelse manar han: »En halv gåva vill du giva åt det helas
Gud; världens överlevor vill du erbjuda åt världarnas Fader.
Men Israels Gud mutas icke. Du måste giva honom allt eller
intet.» Därjämte ljuder en spröd ton av innerlighet, när
predikanten talar om Guds Andes drift och maning i
människohjärtat: »Driver dig den inre rösten, som är Guds uppenbarelse
i din själ, driver den dig bort i ensamheten, långt ifrån världens
buller, från sorg och glädje, så gå villigt och gör där den
gärning, vartill du skickad är, och åtnöjs med det som är dig
beskärt. Driver den dig åter ut bland människorna, bland
världens lust och möda, så vet att finna dig däribland utan att
besmittas därav, så vet att fullborda icke människors utan
Guds vilja.»8
Bönsöndagspredikan är som ett stilla preludium till
Nattvardsbarnens av tillbedjan mättade andaktsstämning och ger,
sammanställd med midsommarpredikan och den sköna dikten,
en god inblick i Tegnérs religiösa liv vid denna tidpunkt. Så
talar och sjunger ingen utan att själv vara hemmastadd i
bönens och bibelns, i andaktens och tillbedjans värld. I nära
8 V: 268.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
