Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 1. Religion och poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
religionens och poesiens inbördes förhållande. Det är alltså
också från denna synpunkt förklarligt, att han särskilt
fängslades av dennes åskådning. Man kan på goda grunder
förmoda, att de Wettes Ueber Religion und Theologie, som han
nyligen läst, bidragit till att aktualisera frågan.
Denna sammanställning av religion och poesi är för övrigt
karakteristisk inom sådana kretsar, som tagit intryck av
Herder, Schiller och Goethe. Det ha ju också både Tegnér
och de Wette gjort. Herder upptäckte poesin i det Gamla
Testamentet. När han beprisade dennas ursprungliga,
storvulna karaktär, väckte han frågan till liv om religionens och
poesiens förhållande till varandra. Schiller såg i kristendomen
den estetiska religionen. »Hält man sich an den eigentlichen
Charakter des Christenthums, der es von allen monotheistischen
Religionen unterscheidet, so liegt er in nichts anderem als in
der Aufhebung des Gesetzes, des kantischen Imperativs, an
dessen Stelle das Christentum eine freie Neigung gesetzt haben
will. Es ist also in seiner reinen Form Darstellung schöner
Sittlichkeit oder der Menschwerdung des Heiligen und in
diesem Sinne die einzige cisthetische Religion.»14 Vad Goethe
beträffar, så kan det i detta sammanhang vara tillfyllest att
erinra om hans bekanta ord: »Wer Wissenschaft und Kunst
besitzt, hat auch Religion». Inom schellingianiserande
religionsfilosofi söker man påvisa släktskapen mellan poesi och religion.
Det kan hänvisas till tvenne representanter för denna riktning,
vilka båda härleda religionen från fantasien och betrakta de
olika religionerna ur estetisk synpunkt som uttryck för helig
poesi: Hor st och Stutzman. Den senare bestämmer sam-
14 Cit. efter Seeberg, Die Kirche Deutschlands im neunzenten
Jahr-hundert, s. 24. I ett brev till Brinkman 1892 skriver Tegnér: »I ett av
Schillers brev till Goethe fann jag nyss den bekännelsen, att S. icke
kunde tro på Nya Testamentet, utan så vida det vore naivt, i allt annat
misstänkte han en avsikt. En sådan estetisk måttstock för tron, ett
sådant testimonium spiritus sancti synas mig, helst hos en sådan man,
högst märkvärdiga ...» VI: 501.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
