Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 2. Tegnér och Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Men intet av dessa är ännu så länge kategorialt tänkt. Ser
man på den sköna dikten Det eviga, där han ger klart uttryck
åt en kulturidealism, som har sina rötter hos Platon och Kant,
och i deras anda betraktar det sanna, goda och sköna som
eviga, transcendenta idéer, så har evighetskategorien där icke
karaktären av religionskategori: det eviga är blott det
sammanfattande uttrycket för det ideala i dess tre gestaltningar,
substitutet för det sanna, goda och sköna. Enahanda är
förhållandet med helighetsbegreppet. Man kan hänvisa till dikten
De tre bröderna. De voro ringa lantmän, dessa bröder, nöjda
vid sin plog och herdestav. Men så grepos de plötsligt av
längtan bort. Bortom bergsranden bodde ett ädelt släkte, där
vinkade ett härligt land. Det var idealdriften, som vaknat
inom dem. De drogo åstad för att söka var sin älskarinna.
När de funnit henne, möttes de vid sin moders tjäll. Den ene
hade funnit sanningens, den andre dygdens och den tredje
skönhetens gudinna. Var och en menade, att just han funnit
den yppersta. Det ljusnar plötsligt kring fjällen, en hög gestalt
stiger ned:
»Sanning, Dygd och Skönhet syntes
här förklarade till ett ...»
Medan de tvista om, vem det är som stigit ned, sanningens,
dygdens eller skönhetens gudinna, svarar hon:
»Låt min dyrkan bli gemensam:
sen I, jag är en, blott en!»
Och till sist kommer gudinnans maning:
»Mänska, vårda varje gnista
av det heliga i dig ...»
När helighetstanken här införes, har den alltså icke
religionskategoriens innebörd. Det heliga är det sammanfattande
uttrycket för idétriologin: det sanna, goda och sköna. Dessa äro
innerst ett. Tanken går tillbaka till Kants Kritik der Urtheils-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
