Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 3. Tegnér och Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Därmed är ju också sagt, att han icke gör religionen
beroende av moralen. I det stycket följer han icke Kant.
Religionen har sitt värde i sig själv och får icke sitt raison d’etre
som stöd åt moralen: den är icke ett annex eller ett appendix
till denna. Men naturligtvis existerar en relation dem emellan.
Moralen står i ett kausalt förhållande till religionen. Redan i
sin inträdespredikan i Stävie och Lackalänga pingstdagen 1813
gav han utryck åt denna uppfattning: »Ingenting är
fördärvligare än den hos många vanliga inbillning, att gudsfruktan
och dygd kunna vara åtskilda. Denna olycksaliga förvillelse
förgiftar tiden i sin källa, den undergräver all verklig
kristendom i sina heligaste grundvalar. Den gör all gudsdyrkan till
ett tomt munväder, till ett fåfängt skryt med svärmande
känslor, en barnslig lek med onyttiga bilder . .. Nej,
gudsfruktan och dygd äro ej, kunna ej vara åtskilda; de måste vara
förenade, de måste växa tillsammans såsom frukt och blomma
på livsens träd. Eller skulle livsens träd ej bära några
frukter?»44 Om han här vänder sig mot moralfri religion och
etiklös kristendom, så kan han i andra sammanhang opponera
mot religionslös etik och sekulariserad moral. Vi minnas hans
uttalande i bönsöndagspredikan 1820: »Tidens vise, våra dagars
fariséer, brösta sig med en dygd som ingen gudsfruktan
behöver, med en dygd som växer på egen hand och ej tarvar
någon näring från himmelen. De besinna icke, att de endast
leka med ord, att ett gott och heligt uppsåt just härför måste
härstamma från Gud, som är helighetens källa; de besinna icke,
att människans vilja endast genom sin förbättring nalkar sig
Guds vilja och sammansmälter med den, att hjärtats renhet
endast är ett annat namn på gudsfruktan, att människors dygd
endast är helgelsen bevisad i gärningen.»45 I båda fallen, när
han kritiserar moralfri religion så väl som när han vänder
sig mot religionsfri moral, gör han alltså gällande religionens
och moralens samhörighet i levnaden. Skillsmässan betyder
44 II: 298 f. 45 V: 279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
