Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 4. Religionsestetisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
bart, att han än så länge estetiserar religionen och icke
religio-niserar estetiken. Ty när han inordnar religionen i det estetiska
livssammanhanget och gör den till en provins i det skönas rike,
så betyder detta icke, att det religiösa på något sätt tillåtes
göra intrång på det estetiskas oavhängighet. »Skönheten har
liksom dygden, liksom sanningen sitt ändamål i sig själv, och
man förnedrar den, då man pådiktar den ett annat.»51 Denna
syn på saken, som han gjorde gällande i de estetiska
föreläsningarna och återkom till i skriften Plato och poesien, gav han
i Romresan poetiskt uttryck:
»Som du älskar fosterbygden
för sin egen skuld, som dygden
sökes av en ädel själ,
söks det sköna, himlarena
för sin egen skuld allena .. .»ä5
Om religionen, såsom vi sett, är självständig och oavhängig i
förhållande till spekulationen och moralen, så beror det på,
att den subordinerar under det estetiska och har del i dess
autonomi. Och detta betyder ju en estetisering av religionen. Ty
att den är någonting »sui generis» också i relation till poesien
och konsten, har han ännu icke fattat klart i sikte. Religionens
egenart och självständighet kommer nämligen ej till uttryck i
Tegnérs bestämmelser: religionen en ymp på livets träd av
den stora diktningsstammen, religionen en modifikation av
poesien o. s. v. Dessa determinationer markera släktskap och
samhörighet och intet därutöver. De Wette åsyftade ju i likhet
med sin filosofiske läromästare Fries icke allenast att uppvisa
frändskapen mellan poesi och religion utan tillika och framför
allt att hävda religionens egenart och självständighet i relation
till det intellektuella och moraliska. Denna intention ligger
dold bakom den fries’-de wetteska distinktionen mellan den
förståndiga, ideala och estetiska övertygelsen.
54 Tegnér, Filosofiska och estetiska skrifter, s. 227.
55 II: 113.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
