Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 4. Religionsestetisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Roten till sammanställningen av religion och poesi är, som
påpekats, att söka i Herders nyupptäckt av den religiösa poesin
i Gamla Testamentet. Men ur roten växa två stammar. Den
ena inom den tyska klassicismen, hos Schiller och Goethe. Där
kan man tala om religionens estetisering. Den andra inom den
idealistiskt-romantiska riktning, som kan betecknas med
namnen Fries, Schleiermacher och de Wette. Hos dem är det
snarare fråga om estetikens religionisering. När Tegnér nu
principiellt bestämmer relationen mellan poesi och religion, så
föranledes han därtill sannolikt genom konfrontation med den
senare riktningen och närmare bestämt dess sistnämnde
representant. Men i utgestaltningen av sin åskådning kommer han
tillsvidare att tradera klassicismens linje, givetvis beroende på,
att han för längesedan lyft arvet från Hellas och är lika
klassiskt bestämd i sin åskådning som någonsin Goethe och
Schiller. Då han i breven kring årsskiftet 1820—1821 ger
uttryck åt sin syn på släktskapen och samhörigheten mellan
poesi och religion, formulerar han teorin till den syntés av
humanism och kristendom, som han nyss verkställt, och om
vilken Epilogen vid magisterpromotionen avlägger vittnesmål
i dessa klassiskt sköna ord:
»Förr stod parnassen i en hednisk värld
och kring dess dubbla toppar dansade
i evigt solsken ungdomsfriska Gudar;
men vid dess fot låg världens medelpunkt,
Apollostaden med sitt vishetstempel.
Ingivelsen, den gudasände, hade
sin källa där, och ur orakelhålan
det mörka ödets anderöster stego,
från jordens hjärta skickade i dagen.
Nu står parnassen i den kristna kyrkan,
men vigd och helgad, renad och förädlad.
Ty i dess grannskap tydas himlens under,
och lammets vita fana överskygger
med änglavingar gamla gudaberget;
och orgelns toner brusa därutöver,
den store orgelns bild, som ingen ser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
