- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
125

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - V. Episkopal insats i teologiens tjänst - 1. Tegnérs syn på sitt biskopskall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

färdades biskopsfullmakten. Bland Tegnérs beundrare i
huvudstaden förspordes åtskillig undran, hur han skulle göra sig
som biskop, samtidigt som man beklagade poesiens förlust.
Genom v. Brinkman gav han besked om sin egen syn på saken:
»Bed stockholmsborna ej vara så bekymrade över att jag ej
skulle kunna sköta ämbetet. Det är sant, att intet ämbete som
sådant intresserar mig, en biskopssyssla även så litet som en
profession; men de förhasta sig något, om de därav sluta, att
jag nödvändigt måste vårdslösa det .. . Bed även mina vittra
vänner ej vara så bekymrade för den stora förlust poesien skall
göra: jag hoppas kunna, även som biskop, skriva om icke
bättre åtminstone mera vers än de; ty med något skall man
fördriva tiden; och jag för min del blygs aldrig för poesiens
evangelium och tror icke att jag förnedrar min biskopliga
värdighet med en smula rimmad theopneusti.»8

Såsom framgår av dessa uttalanden saknade Tegnér
ingalunda tro på sina möjligheter att göra en god insats som biskop
— och den redliga viljan att göra sitt bästa är omisskännelig.
Söderblom har rätt: »Visst är att stiftet, trots trista fakta
hos biskopens person, ingalunda var att beklaga.»9 Vid
genomgången av Växjö domkapitels handlingar från Tegnérs
biskopstid ökas efter hand respekten för det nit och allvar, den kloka
omtanke och den praktiska duglighet, som utmärkte skalden
på S:t Sigfrids stol. Protokollen från konsistoriets
sammanträden, från präst- och pastoralexamina och från de talrika
visitationerna ute i stiftet förete bilden av en biskop, som med
både fast och mild hand styrde sitt prästerskap och sina
församlingar. De 29 nybyggda kyrkorna under Tegnérs
biskopstid äro ett bättre vittnesbörd om hans nitälskan än om tidens
arkitektoniska smak.10 Också den del av ämbetsåliggandena,

8 IV: 404 f.

9 Svenskars fromhet, s. 68. Jfr Werin, Svensk idealism, uppsatsen
Biskopen i Växjö, s. 77 ff.

10 Se Virdestam, Kring Östrabo och Sankt Sigfrids källa, kap. Esaias
Tegnér som biskop, s. 108 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free