- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
129

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - V. Episkopal insats i teologiens tjänst - 1. Tegnérs syn på sitt biskopskall - 2. Den teologiska kursen i stiftsstaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

129

fångare, ordenshjältar o. s. v. Visserligen äro tyska nebulismen
och systemsjukan mig vidriga: men man finner därjämte hos
de tyska teologerna en lärdom, en forskningsiver, ett
vetenskapligt allvar, som måste högaktas, även då man ej kan
avhålla sig från att le åt deras pedantiska grundlighet och
’unbehülflichkeit’. Allt vetenskapligt liv förtjänar deltagande,
och det är i sanning icke småsaker som nu omtvistas i
teologien.»18 När han sedan under sommaren samma år för
hälsans skull företog sin tyska resa och på vägen till Karlsbad,
hälsad och hyllad som diktarfurste, sammanträffade med
flera av de mest framstående tyska teologerna, bl. a.
Schleiermacher, som han gästade två gånger under besöket i Berlin,
så tjänade givetvis denna personliga kontakt till att ytterligare
stimulera det teologiska intresset.

2. Den teologiska kursen i stiftsstaden.

Tegnér gjorde sig verkligen mycken möda med sin
teologiska kurs för prästkandidaterna. En stor svårighet var bristen
på lämpliga läroböcker. Han tog sitt parti, satte sig själv ned
och gjorde excerpter och kompendier. I brevet till Wingård
säger han: »Elmgren19 har väl den dogmatiska långhalmen i
Bruhn att tröska på, och i exegetiken ha vi flera brukbara
hjälpredor. Däremot saknas en sådan för pastoralteologien
och moralen, varför jag måst låta Heurlin göra ett utdrag ur
Niemeyer, in usum domesticum. Vad själva kyrkohistorien
angår, så är Bruhns kompendium brukbart, ehuru illa
redigerat. Däremot, för komparativ symbolik, dogmhistoria,
antikviteter o. s. v., varförutan ingen kyrkohistoria kan förstås,
ha vi inga läroböcker. Jag har därför måst göra utdrag ur

18 VII: 363.

19 Teol. lektor, sedermera domprost.
9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free