Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - V. Episkopal insats i teologiens tjänst - 2. Den teologiska kursen i stiftsstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Huvudparten av det övriga materialet stammar från 1832
eller 1833. Dels kan man se det på handstilen, dels bär det
använda papperet här och var i vattenstämpeln årtalet 1831.
Och först i november 1833 avspeglar sig det av Tegnér samlade
materialet i examensprotokollen. Genom undersökning i Växjö
domkapitels arkiv ha vi nämligen kunnat konstatera, att
excerptsamlingen i Lund legat till grund för präst- och
pastoral-examensförhören.23 Det utgör alltså den kompendiesamling,
23 Enligt protokollet vid pastoralexamen d. 5 o. 6 nov. 1833 med
komministern, mag. J. Ling och komministern C. F. Nilsson samt vid
prästexamen samma dagar med fil. mag. A. Lundholm och stud. M. E.
Forslund uppehöll sig Tegnér i sitt förhör andra dagen vid
inspirationsläran. Till grund för examinationen ligger »Excerpter till Speciell
Dogm-historia», s. 29 ff., Tegnérs Handskrifter 11, Prosa VIII. Det kan för
kännedomen om Tegnérs studier och undervisning vara av ett visst
intresse att meddela frågor och svar, vilka noga antecknats i
förhörsprotokollet:
1. Står kyrkans inspirationslära i ursprungligt sammanhang med
någon i forntiden allmänt gängse föreställning och vilken? (Ja, var och
en som utmärkte sig uti vetande, handlande och konstfärdighet, ansågs
inspirerad, stående direkt under gudomens inflytande och hava en
övernaturlig eller omedelbar ingivelse av Gud.) 2. Huru användes denna
föreställning på Gamla Testamentets kanon? (De tillskrevo den
theo-pneusti, d. ä. ingivelse omedelbart av Guds Ande.) 3. När och i vad
ordning övergick den på Nya Testamentets kanon? (I andra seklet först
på Apokalypsen, därefter de övriga böckerna, som utgöra N. T:s kanon,
som först mot slutet av 2:dra seklet anses avslutad.) 4. Huru vitt
utsträcktes den av kyrkofäderna? (De utsträckte den även till andra skrifter,
t. ex. Origenes till Hermas Pastor, Clemens Alexandrinus till Platos skrifter,
Tertullianus till de sibyllinska oraklerna.) 5. Av vad orsak utbildades
denna dogm föga under medeltiden i katolska kyrkan? (Emedan i kat.
kyrkan hade man även principia cognoscendi ss. tradition och kyrkan
även ansågs inspirerad uti sina representanter biskoparna på kyrkomöten.)
6. Huru bestämdes den av symboliska teologerna i protestantiska kyrkan?
(De antogo 1:° impulsus dei ad scribendum, som beror ant. på en bestämd
befallning av Gud eller på en inre drift, som likväl var av den
beskaffenhet, att författaren kände den vara kommen från Gud; 2:<> suggestionem
rerum och 3:° suggestionem verborum.) 7. Huru vitt utsträcktes
verbal-och realinspirationen? (De påstodo att själva vok.punkterna i G. T. voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
