Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 1. Tegnér och Schleiermacher - a. Religionsestetiseringen principiellt övervunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
bröst, tänker, så vitt du förmår, hans tankar, verkar, så vitt
du förmår, hans verk.»4
Detta uttalande är utomordentligt intressant även ur andra
synpunkter än dem som i vårt sammanhang äro aktuella. Icke
blott Tegnérs teologiska utan också hans estetiska och
filosofiska studier och tänkande ha lämnat sin betydelsefulla tribut
åt hans framställning. De tidiga intrycken av den
kant-schillerska estetiken perdurera och gå här igen i vad han säger
om det sköna som sken och form.a Den av både Herder och
Schelling influerade uppfattningen av den besjälade naturen
kommer till uttryck i orden om skapelsen som en gudomlig
dikt, som blommar i våren och gnistrar i stjärnvalvet och andas
ömhet och förtjusning i ett älskande hjärta.5 Detta, som endast
nämnes som exempel, visar tydligt nog, att allt vad Tegnér
läst och tänkt och assimilerat med sin åskådning, lever ett
aktuellt liv också i hans homiletiska framställning och smält
samman med hans förkunnelse av kristendomen.
Men för vårt vidkommande är det framför allt av intresse
att se, huru de teologiska studierna här avspegla sig. Filosofien
har förbundit sig med teologien, Kant har förenat sig med
de Wette i det som han yttrar om sanningen, som lämnad åt
sig själv uteslutande fäster sig vid begreppet och skjuter
känslan åsido, som gärna vill mäta de frommas himmel och rita
en landkarta över deras paradis. Kants krticism, hans Kritik
der reinen Vernunft, hans uppvisande av kunskapens gränser,
hans åsikt om tron som ett transcendentalt sken är här utbyggd
med Fries’-de Wettes lära om de tre övertygelsesätten: de
frommas himmel är icke begreppets sak, nås icke på syllogismernas
brygga, uppmätes icke av den förståndiga åsikten — den är
en känslans tillhörighet, den hör aningen till, den blir en
realitet för ett ideal-estetiskt betraktelsesätt. Men först och
4 VIII: 234 f. Jfr Nilsson, Tegnérs filosofiska och estetiska studier,
s. 60 ff., 138 f.
5 Jfr a. a., kap. Naturuppfattning, s. 115 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
