Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 2. Tegnér och den rationella supranaturalismen - a. Relativ sympati för Bretschneider - b. Teologin en legitim vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
de symboliska böckerna», fortsätter Tegnér, »föreläses icke
vid rikets universiteter, och de äro också endast att anse som
utgångspunkter för det dogmatiska system, som under de två
århundraden, vilka följde på reformationen, småningom
utbildade sig. Det är också väsentligen detta, som framställes i
våra ännu brukliga dogmatiska läroböcker. På de stora
förändringar, som skett i vetenskapen sedan Semlers tid och
varmed den stora brytningen i teologien började, göres av de flesta
endast ett tillfälligt avseende. Mången torde också anse
kännedomen härom både överflödig och vådlig.» Han anser
emellertid, att en framställning av dogmernas utveckling sådan
som Bretschneiders, vilken icke tar parti, icke förekommer och
således ej heller kan missleda omdömet utan är rent historisk,
måste vara nyttig för blivande präster.
b. Teologien en legitim vetenskap.
I sitt företal till Bretschneiders dogmatik gör Tegnér ett
högst intressant principiellt uttalande angående teologi och
kristendom, vilket klart visar, att den gamla aversionen mot
teologien i allmänhet och dogmatiken i synnerhet numera är
avskriven. Före och vid begynnelsen av de teologiska studierna
hade han icke ord starka nog för att uttrycka sin motvilja.
»Teologi är metafysik använd på religion: en dödskalle stjälpt
över en lilja ... Theologia Dogmatica, så som den vanligen
föreställes, är ifrån början till slut en fortsatt blasfemi emot
Gud, kristendomen och förnuftet. Till bibeln står den i intet
annat förhållande än ett parodiskt.»26 Men när han övervunnit
sin religionsestetiserande ståndpunkt och religionen blivit
autonom också i förhållande till det estetiska, medförde detta
en förändrad uppfattning och en högre uppskattning av
teologien. Han börjar förstå, att teologi är icke detsamma som
förändringar alla århundraden och perioder igenom ända till de nyaste
tider.» Växjö domkapitels arkiv, A. IV: 8.
26 VI: 67, 574.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
