Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 2. Tegnér och den rationella supranaturalismen - b. Teologin en legitim vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Att Tegnérs teologiska ståndpunkt icke är ortodox ligger
ju i öppen dag. Hans motvilja för ortodoxien ha vi ju redan
sett många prov på. När hans gode vän biskopen i Göteborg
fått veta, att han lät översätta Bretschneider och skrev
företalet till den svenska upplagan, lär han enligt Skarstedt ha
yttrat i brev till Franzén: »Jag väntar mig intet av Tegnérs
företal. Han har för ingen del blivit renlärigare genom sin
tyska resa. Det vore bättre att hålla inne med nya meningar
än göra förargelse i dess dubbla mening.»28 Wingård har
knappast heller blivit tillfredsställd, när han fick Tegnérs
framställning under sina ögon. Han hade mera tro än Tegnér
på »spärrningsanstalternas» effektivitet. Men han värdesatte
Tegnérs omsorger för prästbildningen, som också togo sig
uttryck i hans åtgärd att låta översätta Bretschneider och i hans
plan på att giva ut en kyrklig arkeologi. Wingård skrev 1839:
»Det hedrar dig att tänka på läroböcker åt prästerna. Men de
få icke vara så korpulenta som din Bretschneider och icke
skryta med bildningen såsom den uti Reuterdahls Inledning.»29
Det var icke första gången Wingård fann sig föranlåten giva
sin kollega på S:t Sigfrids stol en reprimand för bristande
ortodoxi. Han gjorde det strax innan denne begav sig på sin
tyska resa och med anledning av hans omfångsrika här ofta
citerade teologiska brev i april 1833.
Vad Tegnérs ställning till ortodoxien beträffar, så kan det
för övrigt konstateras, att hans tidigare ovilja under inverkan
av fortsatta teologiska studier i någon mån gav med sig. När
det blev honom möjligt genom vidgad orientering i den kristna
idévärlden att inordna den i dess historiska och principiella
sammanhang, blev där utrymme för en något rättvisare
värdering. Då han jordfäste sin vän Heurlins gamle far, den
vördade gengångaren från en svunnen tid, häradsprosten
Samuel Heurlin i Aseda, vilken avled som senior bland rikets
28 Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne, s. 179.
28 Skara stifts herdaminne, s. 179.
29 VIII: 728.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
