- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
157

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 2. Tegnér och den rationella supranaturalismen - b. Teologin en legitim vetenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

157

allt stillastående är och blir omöjligt inom vetenskapens
område. I alla tider ha de skriftlärde kastat boll med flerhanda
dogmer sins emellan, och så långt kyrkohistorien går tillbaka,
har teologien varit en mätare på tidevarvets vetenskapliga
utveckling. Vad som i vår tid utmärker denna vetenskap i
allmänhet är ett strävande till försoning mellan vetande och tro,
den vill avsluta ett konkordat mellan förnuft och uppenbarelse,
som man fordom ansåg för överflödigt. Vi stå härigenom på
en annan punkt i vetenskapen än våra fäder . . .»32 När Tegnér
här talar om konkordatet mellan ratio och revelatio som den
samtida teologins intention, befinner han sig inom samma
rayon som Bretschneider: det är den rationella
supranatura-lismens synpunkter han gör gällande. Det är först och främst
hos honom han fått sikte på det problemsammanhang, det här
är fråga om, eller rättare sagt: funnit en möjligen gångbar
väg mot de frågors lösning, som han för egen del brottats med
sedan länge.

Att spörsmålet om förnuftet och uppenbarelsen,
upplysningsarvet i Tegnérs problematik, är en av de kardinalfrågor,
som ställdes redan under hans förteologiska period och som
han genom teologiens studium sökte komma till rätta med,
skall omsider uppvisas. Visserligen hade också ortodoxien sin
fråga om ratio och revelatio. Men det är dock först i
motsättningen mellan den rena supranaturalismen och den
konsekventa rationalismen, som problemet blir akut. För ingen av
dessa två riktningar var konkordatsintentionen en hjärtesak.
Den rena rationalismen hävdade förnuftet contra
uppenbarelsen och den rena supranaturalismen uppenbarelsen contra
förnuftet på ett sådant sätt, att dessa kommo att utesluta varandra.
Det är den mellan båda stridsfronterna förmedlande och
kompromissande rationella supranaturalismen, som
huvudsakligen träder in för konkordatsprogrammet. Tegnér hade själv,
som vi skola se, redan innan han började syssla med teologi

32 VII: 197.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free