Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 3. Tegnér och rationalismen - a. Saklig omprövning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
rena reflexionsståndpunkten — men att stanna där är omöjligt.
Alltså är Tegnérs översikt att betrakta som ett led i
uppgörelsen med rationalismen.
Vilka källor Tegnér använt är icke möjligt att avgöra.
Endast en gång nämner han namn på företrädare för den
rationalistiska teologien: Löffler, Wegscheider och Röhr.
Men de nämnas bara i förbigående, och någon garanti för att
han skriver direkt efter dem föreligger icke. Nu var han
emellertid ägare till Wegscheiders dogmatiska huvudarbete
Iristitutiones theologiæ christianæ dogmatica av 1826,
rationalismens »normaldogmatik», och man kan taga för givet, att
han studerat den. Möjligen kan han också ha läst Röhrs Briefe
über Rationalismus, en mycket spridd skrift och typisk
exponent för den s. k. vulgärrationalismen. Han har själv på
titelbladet med anteckningen »Excerpter» givit till känna, att
framställningen icke är gjord på fri hand utan återgår på använda
källor. Vi få tillfälle att i olika sammanhang citera Tegnérs
skrift och meddela därför endast inledningspartiet, där
rationalismens principiella grundåsikt fixeras.
»Rationalism kallas i teologien den åsikt, enligt vilken man
antager mänskliga förnuftet (ratio) såsom högsta och yttersta
grunden i trosmål. Supranaturalismen åter den som utöver
förnuftet (supra naturam s. rationalem hominis) erkänner en
högre trosgrund, näml. uppenbarelsen. En lämpligare term
härför vore suprarationalismen. Rationalisten erkänner liksom
supranaturalisten i kristendomen en gudomlig anstalt,
åsyftande människosläktets uppfostran. Den anser även de religiösa
idéer, som genom kristendomen blivit införda och gjorda
gällande i världen, såsom det högsta, vartill människoanden kan
hinna, och misskänner ej heller att genom den kristna kyrkan
en stor del av människosläktet blivit fört högre. Men den utgår
dock från den grundsats att det i bibeln föredragna måste
prövas efter förnuftets regel och framställas såsom evigt
gällande lära först då, när det motsvarar förnuftsidéerna och
människans moraliska bestämmelse. De religiösa idéer som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
