Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 4. Tegnér och den spekulativa teologien - a. Kritisk inställning från början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
lagan, Die Grundlehren der christlichen Dogmatik av 1819,
och den andra fullständigt omarbetade, Die Grundlehre der
christlichen Dogmatik als Wissenschaft av 1827, den förra
skriven under Marheinekes schellingska, den senare under hans
hegelska period. Hans omdöme utfaller 1833 i brevet till
Wingård sålunda: »Hårdsmält är det att se Marheineke ur det
hegelska förnuftet (i första upplagan var det det schellingska,
som nu fått avsked) deducera icke blott kristendomen utan
även alla de dialektiska finheterna i Formula Concordiæ. På
detta sätt blir dogmatiken ingenting annat än en bilaga till det
filosofiska systemet för dagen, saknar därigenom allt fast
fundament och upphör att vara en självständig lärobyggnad.»44
Detta omdöme grundar sig av parantesen att döma på ett
studium av Marheinekes bägge upplagor och kan anses gälla
den spekulativa teologien av såväl Schellings som Hegels
riktning. Redan under Tegnérs förteologiska period, reagerade
han intensivt mot de spekulativa försöken att skruva in
kristendomen i de nya filosofiska systemen. Vi minnas hur
orden föllo vid reformationens jubelfest: »I religionen prisar
man med rätta dess upplyftande kraft och den kristnas
företräde framför alla möjliga; men man betraktar den ingalunda,
som den bör betraktas, såsom en ensak för känslan och tron
utan såsom en bilaga till ett metafysiskt system för dagen, i
vars former kristendomens höga mysterier med all möjlig
dialektisk klyftighet inpassas och inskruvas. Med ett utnött
konstgrepp bevisar man systemets sanning av dess
överensstämmelse med kristendomen och kristendomens åter av dess
överensstämmelse med systemet.»45
Att de Wette har sin andel med i bestämningen av
religionen som en ensak för känslan och tron, ha vi sett förut.
Den kritiska inställningen till den spekulativa teologin, som
här tager sig uttryck, grundar sig vid denna tidpunkt
knappast på något direkt studium. Marheineke var honom ännu
44 VII: 364. 45 III: 151 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
