- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
178

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 1. Tegnérs Luther-bedömning - a. Upplysningsmässigt porträtt av reformatorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

När vi nu först stanna inför spörsmålet om förnuftet och
uppenbarelsen, måste vi gripa tillbaka till hans förteologiska
period för att komma under fund med, under vilka
förutsättningar han gick till teologiens studium och till brottningen
med detta problem. Som en lämplig orienteringspunkt
erbjuder sig hans lutherbedömning i reformationstalet 1817. I
raska drag tecknar han Luthers bild. Den bär inga spår av
teologens inlevelse i reformatorns tro och tänkande men väl
av humanistens och romantikerns beundran inför en av
»mänsklighetens härlige». »Luther var en av de sällsynta
världshistoriska karaktärer, som alltid, i vad de ock företaga
sig, genom själva sitt sätt förvåna och outplånigt inprägla
sig i minnet. Det låg någonting ridderligt, jag ville nästan
säga någonting äventyrligt, i hela hans väsende, i hela hans
företag, sålunda som det både börjades och fortsattes. På allt
vad han gjorde och sade tryckte han alltid sin egen stämpel
av nästan ofantlig storhet, av nästan överbrusande kraft.
Hans handling var som ett helt, hans blotta ord som ett halvt
fältslag. Han var en av de väldiga själar, vilka, likt vissa
träd, endast blomma under stormen. Hela hans stora, rika
och underfulla liv har alltid förefallit mig som en hjältedikt,
med sina strider och sin slutliga seger.»1 *

1 III: 142. Att denna oförställda beundran inför Luthers gestalt och
bedrift icke bottnar i teologisk inlevelse utan i stället är ett uttryck för
Tegnérs humanistiskt-romantiska snille- och hjältedyrkan, giva för övrigt
två omständigheter vid handen. För det första: när han porträtterar andra
store män, de må vara Luthers kontraster i så gott som allt, använder
han snarlik linjeföring och besläktade färger. Då han 1819 gjorde sin
entré i Svenska akademien och höll sitt inträdestal över Johan Gabriel
Oxenstierna, tecknade han Gustav III:s bild med följande ord: »Han hade

i sitt väsen icke blott något stort utan tillika något ridderligt; den höga
hjältekraften visade sig hos honom icke med sköld och svärd utan i
behagens lättaste dräkt. Han var en stor romantisk hjältedikt ...»
(III: 199). Långt senare, i 6:te novembertalet i Växjö domkyrka 1832,
heter det: »Gustav Adolf var en hjältenatur av det storartade, rent
mänskliga slag, varav Grekland och Rom upptäckt så många förebilder.» (VII:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free