Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 2. Den principiella grundsynen - a. Konflikten mellan ratio och revelatio en skenstrid - b. De teologiska studiernas bidrag till grundsynens utformning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
omgivande dunsterna; men dess väsende är ursprungligen
detsamma. Därför kan det också aldrig givas någon verklig
strid mellan uppenbarelsen och förnuftet, likaså litet som det
gives någon strid mellan barnets enkla språk och den
utbildade talarens.»28 Identitetspunkten, där striden mellan ratio
och revelatio avslöjas som skenbar och principiellt utesluten,
är funnen och uttryckt i vad man kunde kalla nyckelordet till
Tegnérs grundsyn: uppenbarelsen är Guds förnuft och det
mänskliga förnuftet är en stråle av det gudomliga. På grund
av den principiella identiteten kan bestämningen givetvis
konverteras. Det sker också i olika sammanhang. I ett högst
intressant brev till Brinkman i april 1827, som vi få anledning
att återkomma till, heter det sålunda: är icke förnuftet också
en uppenbarelse, nämligen en högre, en fortgående, en
osviklig?29 Och vid invigningen av Väckelsångs kyrka 1832 säges
det rakt på sak: förnuftet är Guds första uppenbarelse. Det
gives alltså enligt Tegnér ingen kvalitativ artskillnad utan
endast en kvantitativ gradskillnad mellan förnuftet och
uppenbarelsen.
b. De teologiska studiernas bidrag till grundsynens utformning.
Innan vi gå närmare in på mångfalden av problem, som
sammanhänga med Tegnérs grundsyn, måste vi se till,
huruvida det teologiska studiet har bidragit till att utforma hans
åsikt om den principiella identiteten mellan ratio och
revelatio. Närmast till hands ligger det då att fråga efter de Wettes
uppfattning, eftersom vi kunnat dokumentera dennes
dominerande inflytande på Tegnérs tänkande redan 1824 och åren
dessförinnan. I sin Dogmatik der lutherischen Kirche, med
vilken Tegnér ju sysselsatte sig strax efter
biskopsutnämningen, är de Wette inne på samma tema. »Der
Protestantismus gründet sich, als ächtes Christenthum, auf den Glauben
28 V: 318. 29 VI: 430.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
