Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 3. Behovet av en särskild uppenbarelse - b. Visshet genom influens av teologien - 4. Den rationella antiintellektualismen - a. Reflexionsståndpunktens ohållbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
kunna biläggas. Han hade därför sina ögon riktade på den
begynnande nyorienteringen, först och främst hos de Wette.45
Men det var icke bara intresset för freden på den teologiska
fronten, som kom honom att uppmärksamma den begynnande
nyorienteringen. Rationalismen kunde väl tillfredsställa hans
huvud men icke hans hjärta. Den blotta reflexionen förde till
religiös utarmning. Den stjälpte dödskallen över religionens
levande lilja. Den särskilda uppenbarelsen är nödvändig ur
rent religiös synpunkt: hjärtat trår till livets källsprång.
Rationalismen har icke plats för »hemligheterna» i religionen.
4. Den rationella antiintellektualismen.
a. Reflexionsståndpunktens ohållbarhet.
För Tegnér är alltså frågan om ratio och revelatio icke löst
med konstaterandet av den principiella kvalitativa identiteten
mellan dem båda. Den fortsätter att oroa honom. För att
bättre förstå hans brottning med problemet är det nödvändigt
att uppmärksamma, hur man inom den teologi, som
sysselsätter honom, hanterar frågan om »religionens hemligheter».
Vi erinra oss, att Tegnér redan 1824, i nära anslutning till
de Wettes framställning i Dogmatik der lutherischen Kirche,
skrev till Brinkman: »Vill man kalla all tro, som ej är ett
facit av hopadderade förståndsbegrepp för mystik, så tror jag,
att varken kristendom eller någon annan religion kan räddas
undan mysticism i denna mening. Jag vill ej därför neka, att
en sådan förnuftig mystik skulle kunna upplösas i något
åtminstone analogt med begreppet, liksom kemien upplöser luften
i gasarter; men för att vara livsluft behöver hon ingen analys.»46
När han redan vid ingången till studierna vill ha plats
reserverad i teologien för de positiva religionernas »hemlig-
45 VII: 363 f.
46 IV: 475. Jfr de Wette, Dogmatik der luth. Kirche, s. 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
