Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 4. Den rationella antiintellektualismen - b. Det mysteriösa i religionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
damit das Gepräge der Albernheit aufdrücken; denn was über
die Vernunft ist, ist eben dadurch auch unvernünftig.»55
De Wettes avsikt är att tillvarataga sanningsmomenten i
såväl rationalismen som supranaturalismen och sammansmälta
dem i en högre enhet. G. Frank har träffande karakteriserat
de Wettes program sålunda: »Er vill den Gewinn der
Verstan-desuntersuchungen für die Theologie bewahrt wissen und doch
die Rechte des Glaubens geltend machen; er will keine
Theologie, die nur Verstand und keinen Glaube, und keine, die nur
Glauben und keine Verstand hätte. Er will mit seiner Theologie
in das Geheimnis der Religion in das unaussprechbare Gefühl,
das ihr Wesen ausmacht, sich versenken, die Geschichte und
den Lehrbegriff des Christenthums, diese von Gott selbst
ge-schriebene Hieroglyphe, mit heiligem ahnungsvollem Sinne
deuten.»56 Som vi ha sett av redogörelsen för de Wettes
religiösa och teologiska åskådning kan också han tala om de
allmänna förnuftsidéerna, som han dock hellre kallar den
ideala trons idéer. De äro trenne: evighets-, frihets- och
gudsidén. Men under det att rationalismen, som också betraktar
dessa tre som de viktigaste av de allmänna förnuftsidéerna,
i dem finner den aktuella religionen uttryckt, så vill de Wette
i stället göra gällande, att med den ideala tron endast
religionens förutsättningar äro givna men däremot icke religionen
själv. Den aktuella religionen ligger varken inom vetandets
eller trons utan inom aningens sfär: den är av estetisk art,
den hör känslolivet till. De ideala idéerna bli religiöst levande,
när människan aningsfullt skådar realiteterna bakom dem och
genomlöper det religiösa känslolivets hela tonskala:
entusiasmen, resignationen och andakten.
Har man icke detta i minne, kan man lätt missförstå de
Wette och i likhet med Bergquist räkna honom som en av de
55 De Wette, Ueber die Religion, s. 450.
5ß G. Frank, artikeln om de Wette i Haucks Realencyklopädie für
protestantische Theologie und Kirche, XXI: 195.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
