Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 5. Primatet och domsrätten - a. Till en början har förnuftet primat över uppenbarelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
var »skiljomannen», och han ansåg därför teologiens uppgift
vara att förena kristendomen med förnuftet inför
spekulationens förlikningsdomstol. Ett synnerligen intressant belägg
föreligger i ett brev till Brinkman av den 12 april 1827, där
han med anledning av Wieselgrens nyss utgivna skrift Hvilken
är Sveriges religion? utförligt klargör sin dåvarande
ståndpunkt. Aktstycket är av den betydelse, att det bör meddelas
in extenso:
»Har du läst Wieselgrens bok? Den synes mig i flera
avseenden märkvärdig, synnerligast genom en verklig genialisk
livlighet i framställningen och blixtrande idéer vid sidan av en
obegriplig förstockelse i begreppet och en motsvarande
okunnighet om vad som för närvarande utgör status quæstionis i
teologien. För övrigt är det visserligen ett berömligt bemödande
att vilja advocera oss från Formula Concordiæ, Artic.
Schmal-kaldici o. s. v., därför att de ej äro nämnda i regeringsformen;
men jag tänker vi ha ändå orimligheter nog kvar i de tre
återstående symbolerna och Augsburgiska bekännelsen.64 När för-
64 »Skillnaden mellan augsburgiska konfessionen och konkordieboken»,
skriver Wieselgren, »är nödvändigt att erinra om; ty den kännes ej av
alla. En av de härligaste författare i Tyskland, en luthersk präst, den
älsklige Herder, skriver om Lessing i sitt galleri berümter Männer: Lessing
spricht über die Freiheit des Willens: ’Ich begehre keinen freien Willen:
ich bleibe ein ehrlicher Lutheraner und behalte den mehr viehischen als
menschlichen Irrthum und Gotteslästerung, dass kein freier Wille sey;
worin der helle, reine Kopf Spinozas sich auch doch zu frieden wusste.
Och Herder tillägger: So scherzt er mit den Worten des
Reichstags-schlusses zu Augsburg, und in dem er uns auf den hellen, reinen Kopf
Spinozas verweiset, erklärt er selbst, wie er den unfreien Willen des
Menschen aufgenommen haben wollte ... Vem ser ej här det Herder
trodde att Luther tänkt, att det stod i Confessio Augustana vad ett dussin
teologer efter Luthers död tänkt och som står i Formula Concordiæ?
Kunde han och måhända denne boksynte Lessing själv vara okunniga
om, att den som svurit på Augsburgiska konfessionen och den som svurit
på hela konkordieboken ingått olika förbindelser, så kunna flera vara
det, tänkte jag — och skrev.» Wieselgren, Hvilken är Sveriges religion?
en fråga till medborgare med hjärta, till ämbetsmän med samvete, s. 7 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
