- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
222

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 5. Primatet och domsrätten - a. Till en början har förnuftet primat över uppenbarelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

förnuft och uppenbarelse innebar till en början, att han nått
fram till en vilopunkt i problematiken: eftersom han menade
att förnuftet är en uppenbarelse och uppenbarelsen Guds
förnuft, hade han funnit ett tillfälligt modus vivendi. Men när det
gällde att i praktiken harmoniera den kristna uppenbarelsen,
sådan den traderats i bekännelsen och fått sitt nedslag i bibeln,
med den rationella uppenbarelsen eller lumen naturale, drevs
han ut ur sitt jämviktsläge. Den latenta frågan om primatet
aktualiserades: vilken av de två, ratio eller revelatio, har
domsrätten över den andra?

Det syntes honom självfallet, att förnuftet har avgörandet i
sin hand. Ty förnuftet är också en uppenbarelse — en högre,
en fortfarande, en osviklig. Och vid kollisionen måste »den
historiskt judiska» uppenbarelsen vika. Med denna
uppfattning och uppskattning av förnuftet visste han sig vara i flagrant
motsättning till ortodoxi och supranaturalism. På det hållet
vägrade man att erkänna förnuftets domsrätt i trosmål. »Est
ratio non dux theologiae, sed pedissequa», heter det hos
Hol-lazius. »Serviat ancilla Hagar dominae, non imperet: imperium
affectans aede sacra eliminatur.» De ortodoxa »ifrån Paulus
ner till de moderna jesuiterna i Tyskland och Upsala»
degradera förnuftet som om det vore ett tryckfel i skapelsen och som
om bibeln vore en förteckning på errata thypographica.

När vi betecknat Tegnérs ståndpunkt som rationell
anti-intellektualism, ha vi närmast haft i tankarna hans intresse
att hävda religionens egenart och självständighet contra
intellektualismen inom rationalism, supranaturalism och
rationell supranaturalism. Att han emellertid ännu 1827 icke är i
stånd att fullt konsekvent genomföra grundsynen, visar brevet
till Brinkman. Han anlägger till synes själv ett
intellektua-listiskt betraktelsesätt, när han talar om orimligheterna i de
tre gammalkyrkliga symbolerna och i Augsburgska
bekännelsen och vanvördigt kallar trinitetsdogmen teologiens
quadra-tura circuli och den augustinsk-lutherska fides salvifica
religionens caput mortuum. Det är närmast ägnat att förvåna, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free