Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 5. Primatet och domsrätten - a. Till en början har förnuftet primat över uppenbarelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
han icke i detta sammanhang söker komma till rätta med
dogmat utifrån de Wettes symbolism utan fortfar att tillämpa
den »förståndiga» åsikten i sin dogmuppfattning. Nu får
emellertid Tegnérs intellektualism på denna punkt icke
överdrivas. En närmare besinning inför hans uttalanden i brevet
till Brinkman ger vid handen, att det här närmast är fråga om
en inkonsekvens, som han själv bryter udden av. När han i
samma veva talar om religionens esoteriska sida,60 som icke
blott tål utan fordrar en god ballast av myt och
antropomorfism, och när han slutar med en hänvisning till religionens
mystiska element, som ej fullt kan uppmätas av begreppet,
visar han därmed, att han står på de Wettes sida.
Det är samma synpunkter som han tre år tidigare i nära
anslutning till de Wette gav uttryck åt i sitt teologiska brev till
Brinkman efter biskopsutnämningen.67 Han gjorde där
gällande, att den ortodoxa föreställningen är antaglig endast så
vida den är negativ: i det positiva övergår den alltid till
mytologi och antropomorfism. »En sådan mytologi finnes väl
också i Nya Testamentet, men hon är där vida mera modest
och gör ej anspråk på annat än att i bilder förklara det som
ej kan förklaras annorlunda.» För det »mystiska» elementet
i religionen reserverade han plats också då. »Vill man kalla
all tro, som ej är ett facit av hopadderade förståndsbegrepp för
mystik, så tror jag att varken kristendom eller någon annan
religion kan räddas utan mysticism i denna mening.» Vi ha
tidigare konstaterat, att dessa uttalanden 1824 äro direkt
influerade och bestämda av § 66 i de Wettes Dogmatik der
lutherischen Kirche.
När han nu 1827 uttalar sig på samma sätt, är detta ett nytt
belägg för den perdurerande influensen från de Wette. Den
intellektualism i uppfattningen av dogmat, som vi
uppmärksammat, kan alltså med rätta betecknas som en tillfällig
inkonsekvens, som icke upphäver den principiella grundsynen. I
66 Tegnér skriver »esoterisk» men menar »exoterisk».
67 IV: 475.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
