Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 7. Uppenbarelsebegreppet - a. Herderinfluensens genombrott - b. Uppenbarelseuniversaliteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
perspektiven genom sin verbalinspirationsteori blev i stället för
Herder hela naturen och hela historien uppenbarelseboken,
därför att de voro besjälade av Guds levande ande. Hans
uppenbarelsebegrepp är radikalt antiintellektualistiskt och
avgränsar sig alltså såväl mot upplysningsteologin som mot
ortodoxin. »Die Offenbarung ist Tatsache und Geschichte, ist ein
göttliches, nicht ein menschliches Handeln; sie biidet die
wir-kungskräftige Selbstmitteilung Gottes an den Menschen, aus
der dessen Religion erst erwächst.»18 Denna grundsyn, som
Tegnér mött hos Herder själv, har sedan ytterligare
förmedlats åt honom genom herderlärjungen de Wette. Dennes roll i
herderinfluensens aktualisering i Tegnérs teologiska tänkande
kan icke gärna överskattas. När Tegnér som vi skola se arbetar
med ett dubbelperspektiv på uppenbarelsen, ett transcendent
och ett immanent, så är det Herder och de Wette eller den
förre genom den senares förmedling som stå bakom
transcen-densmotivet.
b. Uppenbarelseuniversaliteten.
Det första som skall noteras, när det gäller att fixera
Tegnérs uppenbarelsebegrepp, är hans åsikt om
uppenbarelsens universalitet. Hans uppenbarelsesyn har den allra vidaste
horisont. Den måste så ha utifrån hans grundtanke om
uppenbarelsen som Guds förnuft och det mänskliga förnuftet som en
stråle av det gudomliga. Därför reagerar han instinktivt och
intensivt mot sådana exklusivistiska tendenser i det kristna
tänkandet, som vilja lokalisera uppenbarelsen till ett visst
tidsavsnitt och isolera den från mänsklighetens stora
sammanhang. »Det är en besynnerlig föreställning, att kristendomen
skulle stå alldeles enstaka, som en förtrollad stad, som ett nytt
Jerusalem nerfallet från himmelen, utan allt sammanhang med
den föregående eller den omgivande tiden.»
18 Stephan, Herder in Bückeburg und seine Bedeutung fiir die
Kirchen-geschichte, s. 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>