Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 7. Uppenbarelsebegreppet - b. Uppenbarelseuniversaliteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
domen Guds förnuft och är det mänskliga förnuftet en stråle
av det gudomliga och är vidare kristusuppenbarelsen blott ett
kvantitativt komplement till förnuftsuppenbarelsen, så är det
naturligt och konsekvent att säga som han gör, att Kristi lära
rensat bort fromhetens skal och lagt dess kärna i dagen.
Tegnér har som vi förut uppvisat genom sitt teologiska studium
fattat religionens egenart i sikte. Men däremot icke
kristendomens. Träffande anmärker Bohlin: »I verkligheten måste
det erkännas, att Tegnér aldrig haft förståelse för vad
Kierke-gaard kallar den kvalitativa skillnaden mellan geni och apostel,
det är den principiella skillnaden mellan uppenbarelse såsom
transcendens eller såsom Guds självmeddelelse, och den
spontana, allmänna andliga utvecklingen.»9
Vill man ha ett ytterligare belägg för att Tegnérs
uppen-barelseuniversalism icke fullt balanseras av blick för
kristendomens sui generis, kan man lämpligen återvända till det från
redogörelsen för hans negativa inställning till den spekulativa
teologien citerade uttalandet i brevet till Wingård 1837 med
anledning av Strauss’ Das Leben Jesu: »Jag har någonstädes
— jag tror hos Lessing — läst ett djuptänkt ord, nämligen att
kristendomen skulle bestå lika väl om aldrig en bokstav av
N. Testamentet kommit till oss. Detta är fundamentet för
apologetiken, det bästa bibelsällskapet — utan bibel.»10 Bror
Olsson har i en artikel om Esaias Tegnér och den kristna
uppenbarelsen 11 fäst uppmärksamheten på detta uttalande och
verificerat Tegnérs förmodan, att hans citat stammar från
Lessing. I sina mot »Herrn Pastor Goeze in Hamburg»
adresserade »Axiomata, wenn es deren in dergleichen Dingen giebt»
säger Lessing, att kristendomen fanns, innan evangelisterna
och apostlarna skrivit och att den kristna religionen skulle
bestå, även om allt vad evangelisterna och apostlarna skrivit
9 Bohlin, a. a. s. 126.
10 VIII: 437.
" Lunds Dagblad "ja 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
