Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 7. Uppenbarelsebegreppet - c. Uppenbarelseperdurationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
sten, fallen med knall ur skyn, utan den är ett levande träd,
utbildat och mognat med tiden, ehuru dess frö är fällt av
himmelens fåglar.» Mot den temporellt-punktuella
uppenbarelsesynen, som förkortar perspektiven, sätter han sin tanke om
uppenbarelsens fortgång.
Det var för honom naturligt att så göra till följd av de
starka intrycken från Herders historiefilosofi. Dennes djupa
inlevelse i de historiska individualiteterna, som kom honom att
i det skeendet höra bruset av livets aldrig sinande ström, hade
givit åt Tegnér den perdurations- eller kontinuitetstanke, som
vi kalla uppenbarelsens fortgång. Den kommer till uttryck i
organismbilden, som han här nyttjar: kristendomen är ett
levande träd, utbildat och mognat med tiden.1 Den
inkluderas i den aforism, som förut uppmärksammats: »Att neka
theopneusti är att neka principen för allt som har något värde
i mänskligheten: men att inskränka den inom några få
personer bland judarna är hädiskt vanvett.»
Med sin idé om den fortgående uppenbarelsen hävdar
Tegnér till synes en centralt kristen tanke. Ty låt vara, att
den kristna tron finner gudsuppenbarelsen fullkomnad i
Kristus! Låt vara, att den uppfångar genom tiderna ekot av
den korsfäste segrarens: tetelestai! Den håller tillika fast
vissheten om uppenbarelsens fortgång. Den tror att evighetens
Gud är tidernas Herre, effektivt närvarande i mänsklighetens
värld. Den minnes Jesu ord: »Min Fader verkar ännu
alltjämt; så verkar ock jag». Nu är det emellertid ofrånkomligl
att uppenbarelseperdurationen hos Tegnér depricierats och att
hans syn på uppenbarelsens fortgång dels icke är konsekvent
genomförd, dels involverar något annat än det för kristen tro
karakteristiska.
Ett belysande exempel föreligger i kyrkoinvigningstalet i
1 Isak Krook menar, att det är romantikens historiefilosofi, som ligger
bakom Tegnérs organismbild. Men det är i själva verket Herders
grundsyn, som bestämmer honom. Krook, Viktor Rydbergs lära om Kristus,
s. 117.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
