Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - a. Romantiken aktualiserar försoningstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. Försoningsidén.
1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion.
a. Romantiken aktualiserar försoningstanken.
Vi lia framhållit, att Tegnérs teologiska problematik
cirkulerar kring två huvudfrågor: förnuftet och uppenbarelsen, där
han traderar upplysningsarvet, och försoningen, som
aktualiseras av romantiken. Det var ju en betydande revolt i tidens
åskådning, som romantikens genombrott förde med sig. »Den
hastiga seger, som den nya världsuppfattningen och de nya
litterära teorierna vinna vid adertonhundratalets ingång skulle
vara oförklarlig», säger Martin Lamm, »om ej den
egentliga nyromantiken föregåtts av en förromantisk strömning. De
nya lärorna bli med ett slag den unga romantiska
generationens evangelium och förkunnas såsom självklara trossatser,
därför att de klart formulera, vad man förut dunkelt känt och
anat.»1 Tegnér förblev icke oberörd, ehuru han omsider
deklarerade sin självständighet och i reformationstalet gick till attack
mot romantikens metafysiska inriktning. Det blev för honom
som för många av hans litterära samtida, Geijer, Atterbom,
Stagnelius, för att bara nämna några — hans poesi och filosofi
blev i stor utsträckning försoningsteologi.
Albert Nilsson betecknar romantiken som den platonska
strömningen i vår litteratur och uppvisar Schellings
dominerande inflytande på romantikerna. Men han framhåller tillika.
1 Lamm, Upplysningstidens romantik, s. VII.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
