Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - a. Romantiken aktualiserar försoningstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
att det var det platonska elementet i identitetsfilosofien, som
våra svenska romantiker huvudsakligen tillägnade sig. »De
sågo i Schelling en förnyare och fulländare av den platonska
idealismen och de fördes därifrån över icke endast till
ny-platonismen utan även till den medeltida mystiken och senare
platonskt färgade åskådningar.»2 Vad Tegnér beträffar, så är
hans platonism, framhåller Nilsson, till skillnad från Atterboms
och andras fri från alla teosofiska tillsatser och
uppblandningar.3 Fredrik Böök har framhållit, att vad Tegnér
framför allt hämtat hos Schelling var platonismen och att därmed
intet egentligt nytt tillfördes hans åskådning. Han har därför
varnat för att överdriva schellingianismens inflytande över
honom.4
Det platonska elementet i Tegnérs åskådning vinner dock
genom romantiken en alldeles ny aktualitet. Tvåvärldsläran,
preexistenstanken, fallet från idévärlden, tidsexistensens
eros-märkta längtan uppåt, det ändligas återförening med det
oändliga — hela serien av platonska tankar aktualiserar för honom
som för andra, som berörts av den nya strömningen, på ett
egenartat sätt försoningstanken och ställer därvid också korset
på Golgata in i ett nytt universellt sammanhang. Innan vi
granska Tegnérs försoningstänkande, måste vi emellertid av
systematiskt intresse ställa spörsmålet: hur förhåller sig det
första problemkomplexet till det andra i Tegnérs teologiska
problematik — stå de alldeles isolerade från varandra eller
finns det ett principiellt samband dem emellan?
Det sista ledet av frågan måste besvaras med ja. Tegnérs
ratio-begrepp inkluderar i själva verket båda idékomplexen.
Visserligen har han icke själv analyserat och fixerat sitt
förnuftsbegrepp. Men vår undersökning ger vid handen, att han med
förnuftet menar detsamma som de Wette och Bretschneider:
å ena sidan Vermögen der Begriffe, Urtheile und Schliisse, å
2 Nilsson, Svensk romantik, s. 2.
3 a. a. s. 407.
4 Böök, Esaias Tegnér I, s. 413.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
