Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - a. Romantiken aktualiserar försoningstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Men det är som sagt romantiken, som aktualiserar
platonismen. Och det är därför också romantiken, som aktualiserar
försoningsfrågan. Tidigt skimrade korset för Tegnérs blick.
Långfredagsfragmentet från 1805 bär syn för sägen. När
romantikens platoniserande schellingianism sedan går fram
med makt och stöper om diktningen och litteraturen, förblir
Tegnér, som på den tiden ännu är ung, ingalunda oberörd.
Det visar sig icke minst därutinnan, att den platoniserande
försoningstanken sätter sin prägel på flera av hans dikter.
En dikt, som på sitt sätt markerar en gräns mellan
upplysning och romantik, är »Försonligheten».7 Temat visar, att
försoningsidén ingått i hans föreställningskrets. Dikten är ett
fridsrop i upplysningstidens anda. Böök påpekar, att han
gentemot den religiösa vidskepelsen och förföljelselustan med
dess hemska drömbilder ställer den klarvakna
förnuftsreligionen, som i dygden ser det enda väsentliga.8 Den är
varken typiskt kristen eller typiskt platonsk. Det ser ut som
om soldyrkan och kristendom här komme i paritet:
»O, vad gör det vad vi kalla
denne far som ingen ser?
för vad dyrkad bild vi falla,
solen eller korset ner?»
Som en levande Messias
i vårt hjärta uppenbar,
född av oskuld, som Marias,
bild, som han, av världens far,
kom, försonlighet, och köp oss
ur det ondas hand igen.
I din helga vilja döp oss
till den nya födelsen.»
Det är icke försoningens Gud som åkallas utan
försonlighetens sinnelag som nedkallas. Det är detta sinnelag som en
’ I: 203 f.
8 Böök, Esaias Tegnér, s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
