Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - a. Romantiken aktualiserar försoningstanken - b. Korsupplevelsen 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
vrede men oförmögen av sig själv att uppfylla den eviga
rätt-färdighetens fordringar. Vem är här som hjälper och räddar?
Vem stiger fram som medlare mellan det högsta och det lägsta,
mellan det heliga och det befläckade, mellan Gud och
människan, vem stiftar frid mellan himmel och jord? Jo,
välsignad vare Gud vår Fader i evighet och den han sänt haver
Jesus Kristus.» Så hänvisas till Jes. 53:4,5: »Han bar vår
k rankhet etc. .. . för att vi skola frid hava.» »Och frid har han
också förvärvat oss. Ty genom hans lidande är lagen
fullgjord, svärdet har fallit ur den obeveklige Domarens hand, nåd
och förbarmande skina åter i hans anlete, och han tager den
fallna människan som en förlorad men återfunnen son upp i
sina armar och låter honom se sin härlighet, den där
förgöm-der var ...»
b. Korsupplevelsen 1819.
Att Jesu Kristi kors på ett nytt sätt avslöjat sin hemlighet
för Tegnér och blivit planterat i hans eget hjärta såsom det
allra betydelsefullaste faktum, därom bära dessa odaterade
julpredikningar syn för sägen. Korset har blivit så stort för
honom,, att han väljer att tala om försoningen på juldagen,
då man icke plägar i sina betraktelser vallfärda till Golgata
utan till Betlehem. Och detta två gånger. Det gäller nu att
fixera tidpunkten för Tegnérs korsupplevelse genom att datera
dessa predikningar. Den sist refererade, som publicerades i
Svenska Dagbladets julnummer 1927, dateras där till julen
1813 med anledning av ingressen, där Tegnér talar om oron
i världen och tros hänsyfta på det pågående kriget. Detta är
dock en alltför svag grund att bygga på. Det helt allmänna
sätt, på vilket han berör oron i världen, kan sägas lika väl i
freds- som i krigstid och är bara en naturlig introduktion till
en predikan om friden. Dessutom är det alldeles
otänkbart, att Tegnér skulle ha kunnat tala om försoningen på sätt
som här skett så tidigt som 1813. Vi behöva endast hänvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
