Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - c. Tegnérs centrala försoningsmotiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
möjlighet att ställa försoningsproblemet i denna dikt i en
skarpare belysning. Schellinghypotesen har medfört den
ödesdigra konsekvensen, att hjärtpunkten i Tegnérs
försoningstänkande, sådant det avskuggar sig i Nattvardsbarnen, blivit
alldeles förbisedd: hans syn på korset som Guds kärleks offer
och triumf. Det är alltså detta viktiga ställe i den gamle
prästens tal:
»— –-Ej fader, ej moder
älskade eder som Gud, ty att I må saliga varda
gav han sin endaste son. När han böjde sitt huvud i döden,
firade kärleken glad sin triumf; fullbordat var offret.
Se, då rämnar med hast förlåten i templet, som skilde
jorden och himmelen åt, och de döda stiga ur graven
viskande sakta varann i örat med bleknande läppar
ordet, blott anat förut, till skapelsens gåta: försoning!»3
Franzén har i sin recension över dikten uppmärksammat detta
ställe och säger: »Kan väl själva kärnan av kristendomen
fullkomligare framställas än i denna mästerliga tirad, där både
skapelsens och återlösningens hemlighet är uttryckt i några få,
lika poetiskt sköna som bibliskt grundade och djupt tänkta
drag.»4
Försoningsidén, sådan den här framträder, är kristologisk
och teocentrisk. Det är icke längre det osäkra oscillerande!
mellan solen och korset såsom i dikten Försonligheten: här
stå vi på Golgata. Det är icke heller solsångens på det alexan-
3 III: 115.
4 Se Werin, Esaias Tegnér, s. 422. Hur schellinghypotesen verkat
destruktivt för en saklig uppfattning av försoningstanken framgår
exempelvis av följande reflexion till den gamle prästens tal i Léon Frieds eljest
ur många synpunkter förträffliga studie Tegnérs Nattvardsbarnen: »Den
som uppfattar talet som Catchesen i hexametrar — såsom
Nattvardsbarnen enligt Tegnér uppfattades i Lund — tar miste, och den som med
ljus och lykta vill söka efter utläggningar av den kristna trosläran, skall
helt säkert möda sig förgäves», a. a. Edda 1925, s. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
