Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - c. Tegnérs centrala försoningsmotiv - 2. Influens av de Wettes korsteologi - a. Analys och konfrontation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
terad, såväl i det anförda stället ur Tegnérs Nattvardsbarnen
och i hans homiletiska produktion som i Geijers passionspsalm,
vilken nyss introducerats i den svenska kyrkan:
»Du bar ditt kors, då bar du ock
med världens skulder mina ...»
Tegnérs uttalande i brevet till Geijer är på sätt och vis
begynnelsen till den litet längre fram i tiden så intensiva
reaktionen mot teologin i dess skolastiska utgestaltning. Men
redan nu gör han distinktionen mellan religion och teologi:
den förra är stor och skön och betydelsefull, den senare är dess
ofta illasittande dräkt. Det är alltså i religiöst intresse han
utdömer ortodoxiens satisfaktionslära och kallar den en
»slak-taridé, hädisk både mot Gud och förnuft». Men saken, för
vilken denna försoningsteologi synes honom vara ett så
förkastligt uttryck, har han själv bekänt och förkunnat.
2. Influens av de Wettes korsteologi.
a. Analys och konfrontation.
Det har sagts, att Tegnér liksom Goethe ryggade tillbaka
för korset, den kristna symbol, som den naturliga människan
har svårast att fatta, och att han anammade det endast i form
av ett biskopskors.1 Sedan vi genom analys av tillgängligt
material uppdagat korsupplevelsen senhösten 1819 och fixerat
dess betydelsefulla konsekvenser i hans försoningsteologi, blir
detta felaktigt. Med vida större rätt kan det sägas, att Tegnér
accepterade sitt biskopskors, därför att han fem år tidigare på
ett nytt sätt anammat vår Herres, Jesu Kristi kors.
Vad som nu närmast måste intressera oss är att komma
under fund med denna korsupplevelses villkor och innebörd.
Den gyllene linjen i hans lörsoningstänkande eller hjärt-
1 Werin, Svensk idealism, s. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
