Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 2. Influens av de Wettes korsteologi - a. Analys och konfrontation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
sanningarna.»5 Hellstenius var Tegnérs ungdomsvän och
pro-motionskamrat.6 Ehuru detta endast är en hypotes, som vi
icke kunna verifiera, synes det dock kunna förhålla sig så,
att Hellstenius haft kännedom om Knös’ försoningstänkande
och Tegnér genom honom fått blicken riktad på detta mot
det »latinska försoningsmotivet» i 1600:talsutformning bjärt
avstickande motiv.
Vida lättare än att spåra själva uppränningen till
Tegnérs centrala försoningsmotiv är det att klarlägga de
omständigheter, som ledde till dess genombrott och gjorde det till
hjärtpunkten i hans försoningsteologi. Den som hjälpt honom
mer än någon annan och som tack vare den hjälpen från
korsupplevelsens stund blev hans favoritdogmatiker är de Wette.
I brev till J. M. Almquist 1834 rekommenderar han såsom det
bästa han läst i försoningsfrågan ett ungdomsarbete av honom
från 1813 De morte Jesu Christi expiatoria.7 På grunder, som
vi i annat sammanhang skola redovisa, anse vi det osannolikt,
att han läst detta arbete så tidigt som 1819. Men sin
principiella grundsyn i frågan om försoningen har de Wette senare
rekapitulerat såväl i skriften Ueber Religion und Theologie
som i sin dogmatik. Eftersom Tegnér kände till den
förstnämnda av dessa två arbeten alltsedan 1817, är det följaktligen
de Wettes i denna skrift explicerade försoningsteologi, som vi
nu ha att hålla oss till.
Redan vid framställningen av de Wettes symbolism hade vi
tillfälle att som hastigast snudda vid hans synpunkter i
försoningsfrågan. Inkarnations- och försoningskomplexen binder
han principiellt samman till ett. »In Christus selbst, als dem
erstgebornen Sohne Gottes, erschien die Menschenwürde in
ihrer wahren Herrlichkeit, und in dieser Vergöttung des
Menschen und Menschenwerdung Gottes waren alle bisherigen
5 a. a. s. 183.
6 a. a. s. 189.
7 VII: 459.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
