Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 2. Influens av de Wettes korsteologi - a. Analys och konfrontation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Aufgaben und Räthsel gelöst.»s Bakom denna formulering
skymtas lätt ansiktena av tre hemulsmän — Herder, Kant och
Fries. Den förstes humanitetsidé, den andres
Menschenwürdes-begrepp, den tredjes ideal-estetiska betraktelsesätt komma här
till uttryck. Icke blott genom sin förkunnelse utan framför
allt i liv och gärning levandegjorde Kristus sanningen och knöt
människorna till sig och lät dem i tron och hoppet bli delaktiga
av hans härlighet och fulländning och av Guds ynnest och
välbehag. »In diesem Glauben schwand alle noch übrige Furcht
voT dem Zorne Gottes, er stiftete Versöhnung zwischen ihm
und den Menschen. Und dies vollendete er dur ch seinen Tod,
in welchem er die höchste sittliche Verklärung, die höchste
Liebe und den höchsten Gehorsam bewies, und den Bund
besiegelte, den er zwischen sich, Gott und clen Menschen
geschlossen hat. So ward Christus Mittler einer neuen und
zwar der letzten und höchsten Offenbarung und Stifter der
vollkommensten Religionsgemeinschaft.»9
Om nu Tegnér återvände till de Wettes bok senhösten 1819,
om han i sitt inre genom personliga bekymmer var
psykologiskt predisponerad, om han fattade de Wettes av oss
kursiverade koncentrat av sin grundsyn på frågan om korset, om han
slutligen fängslades av hela det ideal-estetiska betraktelsesättet
vid denna förnyade konfrontation, så är därigenom hans
korsupplevelse och dess spår efter sig i den från och med juldagen
det året efterlämnade produktionen ställd in i ljuset av en
plausibel hypotes. De Wettes sammansyn av
inkarnations-och försoningskomplexen, möjligen supplerad av Wallins
julpsalm förklarar, varför Tegnér i sin julpredikan 1819 och
likaledes i sin julpredikan året därpå tog sig för att motivera
krubban med korset eller läsa in passionsmotivet i julmotivet.
I sin försoningslära tillämpar de Wette sin i det
idealestetiska betraktelsesättet grundade symbolism. När Tegnér
8 Rel. u. Theol., s. 116.
9 a. a. s. 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
