Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 2. Influens av de Wettes korsteologi - a. Analys och konfrontation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
människohjärtat, så sant människan är i behov av daglig
förlåtelse, tillika måste framställas som ett faktum i historien för
att icke förflyktigas. Det är därför som han i sin predikan
inriktar blicken på den korsfäste.
Att han befinner sig under greppet av de Wettes
symbolistiska korsteologi framgår också av fortsättningen, när han
pekar på andra frukter av Kristi födelse och död. »Vartill
gagnade det oss om redan begångna förbrytelser bleve oss
eftergivna, när vi för framtiden ej kunde vakta oss för
synden utan vid varje ögonblick gjorde oss skyldiga till nytt straff?
Och huru var det väl möjligt, att människan med sitt inrotade
fördärv skulle avhålla sig därifrån? .. . Men just för att dämpa
detta onda har Guds egen Son kommit i världen och meddelat
oss de kraftigaste medel att göra oss lösa från syndens
herradöme . .. Han har som försonare i vårt ställe uppfyllt den
gudomliga lagen, ehuru han som lagens herre ej var dess bud
underkastad. Han har uppfyllt den av sin fria vilja med
ödmjukt och förkrossat sinne liksom en förkastad syndare.
Och just härigenom har han avlett straffet från våra brottsliga
huvuden på sitt eget oskyldiga och gudomliga.»
Vi ha förut påpekat, att Tegnér stod kritisk mot ortodoxiens
satisfaktionslära också av den anledningen, att den syntes
honom i sina konsekvenser kunna medföra en förslappad
uppfattning av det gudomliga kravet. Det är i synbar opposition
mot denna försoningsteologis etiskt vådliga konsekvenser som
han i sin julpredikan så kraftigt understryker, att den
befrielse från syndastraffet, som Kristi kors förmedlar, icke är
tillfyllest utan måste följas av förlossning ur syndens träldom.
Att han i det stycket är i full harmoni med de Wettes
korsteologi framgår med all önskvärd tydlighet, när hans anförda
ord ses i ljuset av de fixerade tretton punkterna. Det räcker
med att hänvisa till två av dem: Jesus dog för det högsta av
allt — för sanning och sedlighet och deras införande i världen,
för att göra slut på det mänskliga fördärvet, för att lossa
världen ur syndens band och för att säkra människornas sinnesro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
