Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 2. Influens av de Wettes korsteologi - c. Försoningsmotivet i Fritiofs saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
»Kan du ej döva deras klingor, kan du ej
förlåta, yngling, vad vill du i Balders hus?
Vad mente du med templet som du reste?
Med sten försonas Balder ej, försoning bor
här nere, som däruppe, blott där friden bor.»
Man kan, om man vill, uppfånga en ton ur bergspredikan
i dessa baldersprästens ord: »Om du kommer med din gåva
till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har
något emot dig, så lägg ned din gåva där framför altaret, och
gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan
och bär fram din gåva». (Matt. 5: 23 f.) »Om I förlåten
människorna deras försyndelser, så skall ock eder himmelske Fader
förlåta eder; men om I icke förlåten människorna deras
försyndelser, så skall ej heller eder Fader förlåta edra
försyndelser.» (Matt. 6: 14, 15.)
Martin Lamm har antagit, att Tegnér är beroende av
Schellings mytologiska filosofi. »Den symboliska tolkning av
Balders- och Ragnaröksmyten, som prästen i Försoningen ger,
antydes av honom vara en esoterisk lära, endast fattbar för
de invigda. Bakom de mytologiska berättelserna om asarnas
och jättarnas strid döljer sig medvetandet om striden mellan
det goda och det onda, som varit så länge världen bestått. Ty
vår värld är uppkommen genom ett avfall från det absoluta
och kan renas blott genom att vända tillbaka dit igen. Den
döende Balder är försoningen för denna världsförsoning, och
det antydes ju i prästens ord, att han är en direkt föregångare
till Kristus.»10 Man behöver endast referera dessa grundtankar
i Försoningen, tillägger Lamm, för att genast igenkänna källan,
Schellings mytologiska filosofi. Det är Schellings skrift
Philo-sophie und Religion, som Lamm hänvisar till såsom det klaraste
uttrycket för den uppfattning, som återklingar hos de flesta
av romantikens mytologer, icke minst hos uttolkarna av
nordisk mytologi.11 »Die grosse Absicht des Universum und seiner
10 Lamm, Försoningstanken i Fritiofs saga, Samlaren 1916, s. 2.
11 a. a. s. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
