Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 3. Växjöbiskopens försoningslära - b. Förstärkt de Wette-influens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
uppståndelsen (dess grund må vara vilken som helst, naturlig
eller övernaturlig) hade kristendomen aldrig trängt utom den
mörka vrå av världen, där den föddes. Därför är påsk de
kristnas egentliga historiska högtid, är uppenbarelsens
hörnsten. Det faktiska häri är lyckligtvis så bestyrkt som något
annat faktum i världshistorien; och utan en sådan otvivelaktig
historisk visshet består ingen positiv lära, helst i vår tid?»6
Det av oss kursiverade partiet i Tegnérs framställning
innebär ju deklaration av principiell anslutning till socinianernas
uppfattning. Men har han fått sin syn på korsets innebörd
direkt från socinianismen, eller är det hans egen uppfattning,
som kommit honom att särskilt uppmärksamma socinianernas?
Det är lätt att uppvisa, att det senare är fallet och att en
förnyad konfrontation med de Wettes korsteologi ligger bakom
och förklarar sammanhanget. I brevet till Almquist säger han
nämligen på tal om de exegetiska grundvalarna för ortodoxiens
satisfaktionslära: »Det bästa jag i detta avseende läst är ett
ungdomsarbete av de Wette, De morte Christi expiatoria (1813),
som jag rekommenderar.»7 Detta arbete, som närmast är av
exegetisk karaktär men där också de Wettes i de senare
skrifterna explicerade korsteologi ligger preformerad, är enligt
Ritschl uttryck för en mer rationalistisk ståndpunkt än den
förf. senare representerade.8 Efter att ha interpreterat
gammal- och nytestamentliga textställen, som beröra
försonings-frågan, och särskilt uppmärksammat Jesu ord om sin död som
en lösen, Åirrpov, gör han följande för vårt vidkommande
intressanta uttalande:
»Ceterum credibile est, Iesum, cum ita de morte sua
loqueretur, respexisse ad les. LIII, in qua loco per allegoricum
dicendi genus prophetae popularium vice mala mortemque
6 VII: 459 f. 7 VII: 459.
8 Jfr Ritschl, Die christliche Lehre von der Rechtfertigung und
Ver-söhnung, Erster Band, s. 461. Rationalisterna själva voro dock icke
alldeles eniga med de Wette i hans metaforiska tolkning av Jes. 53. Se
Wegscheider, Institutiones, s. 425 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
