Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 3. Växjöbiskopens försoningslära - c. Strukturanalys av Tegnérs korsteologi - 4. Försoningsidén och religionssynkretismen - a. Två betydelsefulla årtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
sonar du även och stiftar frid mellan Gud och dig själv . ..
Försoning i denna mening sker icke genom andra utan genom
dig själv ..den sker icke i ett ögonblick, utan den fortgår
genom livet .. ., det är Mikael och hans änglar, som strida med
draken och hans änglar inom dig och besegra dem.»
Tankegången är besläktad med de Wettes. Några ord av honom,
som icke förut anförts, må till sist belysa bådas åskådning i
försoningsfrågan och speciellt på denna punkt:
»Da jeder Thatsache oder Erscheinung als Gegenstand der
Ahnung Symbol heissen kann: so ist der Tod Jesu in jedem
Fall, bewusst oder unbewusst, Symbol der Versöhnung, aber
ein geschichtliches, nicht menschlich erfundenes, sondern von
Gott selbst aufgestelltes. Es ist das grösste und wichtigste,
weil durch Christum die Idee der Versöhnung zuerst klar
enthüllt worden, aber nicht das einzige: denn so wahr das
Ver-mögen der Ahnung in uns thätig, und die Idee der Versöhnung
in uns lebendig ist, so nothwendig müssen wir fortwährend die
Erscheinungen der Welt darnach beurtheilen. Es ist daher
ächt christlich, jeden Tod der Aufopferung und Ergebung als
Symbol der Versöhnung zu betrachten, und uns den Tod Jesu
als Muster der Nachahmung vorzuhalten. Nur weil kein Mensch,
wie Christus, ganz unschuldig leidet, so können wir einen
an-dern Aufopferungstod nur insofern mit dem seinigen
ver-gleichen, als ein solcher im Glauben an ihn und im Hinblick
auf ihn gelitten wird.»5
4. Försoningsidén och religionssynkretismen.
a. Två betydelsefulla årtal.
När vi nu nalkas slutet av vår undersökning, inställer sig
självfallet uppgiften att med några snabba penndrag ge en
konturteckning av religionssyntesen och syntesteologin hos
6 De Wette, Dogmatik der luther. Kirehe, s. 140 f. De Wette återför
sin tanke på Origenes: c. Cels. I, 31, p. 349.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
