- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
348

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 4. Försoningsidén och religionssynkretismen - b. Religionssyntesen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

på uppenbarelsen som en kontinuerlig utveckling, där
kristendomen står i organiskt sammanhang med den tidigare
bildningen, ligger bakom frågan och svaret.

Man misstager sig icke, om man gör gällande, att de här
utvecklade tankarna om själarnas föruttillvaro, om syndafallet
i skyn, om jordelivet som straff och rening, vilka tillskrivas
Origenes och Platon, äro Tegnérs eget svar på den
antropologiska gåtan. Det är synbarligen en retorisk fint för att få
tillfälle att i sitt tal gå igenom hela serien av historiskt givna svar
på frågan om kropp och själ, när han här ställer den platonska
antropologin under debatt. Ty han pekar också på den
crea-tianska antropologin som en möjlighet: »Eller kanhända att
Gud för varje gång skapar en ny människoande, så ofta en
människa föds griper han kanske med handen i sin flammande
barm och kastar ner en gnista i stoftet, som uppväxer nu till
ett irrbloss, nu till en gudalåga?»12 Till sist framkastar han
också möjligheten av den traducianska antropologin: »Eller
kanhända att anden fortplantas med kroppen liksom en
sjukdom, liksom ett lyte går ifrån far till son?»13 Denna
föreställning är den vanligaste, tillägger han, och den förklarar en
lekamlig obegriplighet med en andlig. Man har litet svårt att
taga Tegnér på orden, när han slutar med att säga, att han icke
vet vilken av dessa uppfattningar, som är den rätta, därför att
både förnuft och uppenbarelse här lämna oss i sticket. Det är
genomskinligt nog, att han också i detta sammanhang urgerat
sin platonska antropologi.

Det ligger i sakens natur, att religionssyntesen mellan
plato-nism och kristendom skall hårt ansätta Tegnérs centrala
försoningsmotiv. Om människan är en evighetens son och ett
tidens hittebarn, i sin ande av gudomligt ursprung men
förirrad in i kroppens hydda, en gudasom från himmelen men
inspärrad i ett vandrande fängelse, så är ju hennes tillvaro
härnere inadekvat och kan närmast betraktas som ett olycks-

12 VIII: 59. 13 VIII: 59.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free